Lars Trägårdh är intervjuad av SVT som en del av projektet Sverige möts. Första meningen i ingressen lyder:
Tilliten till institutioner och till våra medmänniskor har minskat och skillnaderna mellan olika områden och delar av landet har ökat.
Senare i artikeln får Trägårdh uttala sig om orsakerna:
Lars Trägårdh nämner också uppluckringen av tre institutioner, som historiskt skapat social sammanhållning.
– Den ena var den allmänna folkskolan, som var en plats där man fick mötas, lära sig ett gemensamt språk och en gemensam verklighetsbild. Den andra var lumpen, där unga män fick mötas över klassgränserna. Och sen hade vi media. Vi hade ett gemensamt media, inte minst då public service, som vi kallar det idag. Alla de här tre institutionerna har under senare år blivit avskaffade eller pluraliserade på olika sätt. Och vi har inga ersättningsinstitutioner som konkret kan få folk att mötas, säger han.
Jag finner detta problematiskt av två skäl:
- Tilliten till medmänniskor och institutioner uppvisar inte någon fallande trend
- Trägårdhs funderingar kring orsakerna till den påstått fallande sociala sammanhållningen tycks vara spekulationer som saknar forskningsstöd och delvis faktiskt motsägs av forskning.
Först, tilliten.
Den mellanmänskliga tilliten mäts årligen i Sverige av SOM-institutet. Ur den senaste rapporten:
Som sociologen Jan Mewes påpekat finns många andra källor för social tillit som alla visar samma sak:
At least four publicly available data sources find that Swedes’ trust in others and in institutions show no trend at all, stable at high levels. But media opt of course to cite the one guy saying that trust is decreasing in Sweden. That’s too cheap. https://t.co/LdiuJuk8ob
— Jan Mewes (@mewes_jan) September 17, 2019
Jan har också gjort ett diagram som visar hur det ser ut om man använder European Values Studies:
Så här ser det ut i den rapport Trägårdh själv hänvisar till [Uppdatering 2022-04-26: Länken har slutat fungera men rapporten finns här. Samma formulering finns dock i version 6 på sid 17] är svår att hitta på och varit med om att ta fram:
Intressant nog skriver de i rapporten följande:
Att tilliten är sårbar tycks också vara en uppfattning som de flesta har, detta trots att den generella tilliten genomsnittligt är stabil och till och med svagt uppåtgående, något vi ser när vi ställer frågan om man tror att tilliten i Sverige är på väg upp eller ner. Endast kring 2 procent gissar rätt på denna fråga medan majoriteten tror att tilliten är på väg ner. (sid 16)
Varifrån kommer då påståendet att tilliten minskar? Jo, i rapporten redovisas även något de kallar lokalsamhällestillit, som är tilliten till människor som bor i samma område. Denna minskar i de flesta av de studerade kommunerna:
Något författarna emellertid inte diskuterar är att grafen ovan inte alls visar att lokalsamhällestilliten faller i Sverige. Notera att tilliten ökar i större kommuner (ffa Malmö, men även Halmstad och Umeå) och minskar i relativt små kommuner. Något befolkningsviktat totalmått ges inte i rapporten, ej heller diskuteras effekten av att tätorter och städer tenderar att växa befolkningsmässigt medan mindre kommuner ofta minskar. Det är svårt att begripa varför de bara redovisar lokalsamhällestilliten på detta sätt.
När det gäller tillitens utveckling över tid visar alltså Trägårdh inte att den faller. Ändå tycks han ofta fundera över förklaringar till att den faller, även om det ska sägas att artikeln nu glider över till att tala om sammanhållningen i samhället.
Konsekvenser av värnplikt
Några studier av effekten av folkskola och public service på sammanhållningen i samhället känner jag inte till. När det gäller effekten av värnplikt finns det däremot en hel del forskning, även välgjord sådan på svenska data.
Ur abstract till artikeln "The Causal Effect of Military Conscription on Crime" av Hjalmarsson och Lindquist (2016, 2019)
We study the causal effect of mandatory military conscription in Sweden on the criminal behaviour of men born in the 1970s. We find that military service significantly increases post-service crime (overall and across multiple crime categories) between the ages of 23 and 30. These results are driven primarily by young men who come from low socioeconomic status households and those with pre-service criminal histories, despite evidence of a contemporaneous incapacitation effect of service for the latter group. Much of this crime-inducing effect can be attributed to negative peer effects experienced during service. Worse post-service labour market outcomes may also matter.
Studien har funnits som working paper i flera år och publicerades i våras i The Economic Journal.
På danska data har Bingley med flera (med hjälp av Danmarks draft lottery) identifierat en negativ effekt på inkomsten. I Danmark tycks dock effekten drivas av en negativ effekt för högbegåvade:
We exploit the Danish draft lottery to estimate the causal effect of military service on labor earnings of young men across the cognitive ability distribution. We find that high ability men who are induced to serve face a 7 percent earnings penalty, whereas low ability men face none. Educational career disruption is an important channel.
Sedan tidigare finns länderjämförande forskning som konstaterat att det är svårt att hitta stöd för tanken att värnplikten skapar sammanhållning. Sun m fl (2007) skriver
"Compared to countries with no conscription, countries with full conscription tend to be associated with higher homicide rates." (s 610, Sun et al. 2007)
Således: Studier av värnplikten i Sverige och Danmark tyder alltså på att den orsakat högre brottslighet och lägre inkomster. Möjligen kan den ändå sägas främja sammanhållningen i samhället, men den som hävdar detta borde nog förklara vad som avses med sammanhållning och ge belägg för att den främjas av värnplikt.
Källor:
Sun, Ivan Y., Hung En Sung, and Doris C. Chu. 2007. "Collateral Gains from the Military? A Cross-National Analysis of the Armed Forces-Crime Relationship." International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology 51(5): 599–614.
Hjalmarsson, R. och Lindquist, M. 2016. The Causal Effect of Military Conscription on Crime and the Labor Market. Working Papers in Economics No 645, Department of Economics, University of Gothenburg. Senare publicerad i The Economic Journal.
Bingley, P., Lundborg, P. och Vincent Lyk-Jensen, S. 2014. Opportunity Cost and the Incidence of a Draft Lottery. Working Paper 2014:10, Department of Economics, Lund University. Under utgivning i Journal of Labor Economics.
Uppdatering:
Effekter av värnplikt studeras även av Daniel Almén, i vars avhandling vi hittar två papper om effekten av värnplikt. I korthet: inga effekter på pro-socialt beteende (blodgivning och att betala tv-licens), vissa tecken på ökad brottslighet. Abstract nedan:
Uppdatering:
Även påståendet att tilliten till institutioner faller är fel. Som mäter även detta - här finns diagram. Exempel:
Uppdatering 2 mars 2020
Ofta talas om geografiska klyftor, vilket gör det intressant att bryta ned statistiken på Storstäder, mellanstora städer och mindre städer/landsbygd. Richard Öhrvall har gjort detta med SOM-data. Graferna för allmän tillit ser då ut så här:
Kikar vi på politikerförtroendet syns att de geografiska skillnaderna nästan utraderades 2015 (!), då händelserna efter valet 2014 tycks ha minskat förtroendet mer i storstäderna. Generellt sett syns alltså varken någon nedåtgående trend eller ökad geografisk polarisering.
