Berghs betraktelser

Under den raffiga rubriken "Underskottsmål och stabiliseringspolitik" skriver jag i senaste Ekonomisk Debatt. Det handlar om statsskuld och olika saldomål, med anledning av bland annat den senaste Långtidsutredningen.

Det jag framför allt ville framföra var att Långtidsutredningens argument för mer av aktiv, diskretionär stabiliseringspolitik inte håller, särskilt inte deras argument fem som hänvisar till pandemin.

Om detta skriver jag:

Långtidsutredningens femte argumentet för mer diskretionär finanspolitisk konjunkturstabilisering är att erfarenheter från pandemin har bidragit till en mer positiv syn på finanspolitikens konjunkturstabiliserande möjligheter. Exakt vilka dessa erfarenheter är, eller vem som på basis av dem har omvärderat sin syn på finanspolitisk konjunkturstabilisering är svårt att utläsa ur utredningen. På flera ställen påpekar utredningen dock att beslut om stödåtgärder under pandemin kunde fattas oväntat fort. Låt gå för det, men den som tror att det svåra med finanspolitisk konjunkturstabilisering är en fråga om beslutshastighet underskattar problemet å det grövsta. Det svåra är timing, innehåll och duration. Eftersom makthavare inte har fullständig information och inte kan skåda in i framtiden är det svårt att veta när något ska göras, vad som ska göras och hur länge det ska pågå. Saknas god kunskap på dessa punkter är det inte nödvändigtvis goda nyheter att det går snabbt att fatta beslut om att göra något överhuvudtaget.

Nedan: Min AI-hjälpare illustrerar min ED-artikel och "the complexities of fiscal policy and economic stabilization"

Har pandemin tagit knäcken på svensk tillit och sammanhållning i samhället? Det verkar inte så, enligt två nya studier.

Ur abstract till studien "Impact of COVID-19 on Neighborhood Social Support and Social Interactions in Umeå Municipality, Sweden" av Liv Zetterberg m fl:

We asked whether neighbors talk to, care for, and help each other, before and during the Covid crisis. Individuals rated their health as poor or good. We compared people’s self-rated health and their perceptions about their neighborhoods between those who lived in high or low/medium social capital neighborhoods. Before the pandemic, participants in high social capital neighborhoods reported more active neighborhood interaction and support. During the crisis, social interaction and support increased in all neighborhoods, but more in high social capital neighborhoods. Overall, people seemed to help and care for each other more during than before the crisis.

En annan studie (som jag nämnt tidigare) är "How the coronavirus crisis affects citizen trust in institutions and in unknown others: Evidence from ‘the Swedish experiment’" av Peter Esaiasson m fl (2020) gjord med hjälp av medborgarpanelen:

We find support for the view that the corona crisis led to higher levels of institutional and interpersonal trust. Moreover, reactions were largely homogeneous across those groups that could potentially relate distantly to government authorities.

Uppdatering: Jämfört med Danmark tycks dock svensk tillit till regering och folkhälsomyndigheter vara med ideologiskt polariserad, visar Johannes Lindvall och Julie Hassing Nielsen i studien "Trust in government in Sweden and Denmark during the COVID-19 epidemic":

Using three original representative surveys conducted in Sweden and Denmark between late March and late June, 2020, this article answers these questions. It finds that Danes consistently trusted their government and health authorities more than the Swedes did. While Swedish trust was politicized and shaped by ideology from the onset of the pandemic, this only later became the case in Denmark.

Ida Ölmedal om Amina Manzoors bok, "Pandemier" i Expressen:

Författaren vågar sig också på några slutsatser. Sverige har hittills klarat pandemin genomsnittligt internationellt sett, men med fler döda än våra nordiska grannländer. En delförklaring är att Sverige väntade för länge med att sätta in åtgärder, både när smittan kom hit och när spridningen ökade igen under hösten. Men att så många dog på äldreboenden handlade inte så mycket om landets övergripande strategi som om andra problem, som brist på skyddsutrustning och dåliga villkor i äldreomsorgen, resonerar hon.

Samtidigt argumenterar Manzoor för att det varit lyckat att grunden i strategin varit frivillighet. Lockdown är ett sämre alternativ. Länder som stängt ner har tillfälligt kunnat hejda smittspridningen, men strategin har varit kortsiktig och dålig för folkhälsan och samhällsekonomin.

De mest skakande uppgifterna rör barn. Nedstängningarna har bland annat lett till matbrist, och inte bara i de fattigare delarna av världen: 200 000 barn i Storbritannien beräknas ha fått hoppa över måltider under nedstängningen. Vaccinationer mot mässling och polio har ställts in i vissa länder. Enligt Unicef påverkades 1,5 miljarder barn av skolstängningar under våren 2020 och en tredjedel av dem hade inte möjlighet till distansundervisning. I Norge beräknas skolstängningen leda till minskad livsinkomst eftersom man inte vet om skolgången går att ta igen.

Nu finns mer cross-country forskning på om det finns systematiska skillnader i överdödlighet mellan länder med olika policyresponser mot coronaviruset. Det är den flinke och produktive Christian Bjørnskov som nyttjar excess mortality från eurostat (veckovis) och detta index över olika länders policyresponser, som tycks finnas per dag (!) och bl a innehåller detta:

Slutsatsen i pappret:

Comparing weekly mortality in 24 European countries, the findings in this paper suggest that more severe lockdown policies have not been associated with lower mortality.

Grafiskt illustreras resultatet genom att jämföra länder med stark/svag lockdown och deras respektive överdödlighet, dvs dödlighet 2020 jämfört med snittet 2017-2019.

Sista ordet är knappast sagt, bl a eftersom det kontrafaktiska utfallet är okänt: Vi vet inte hur det skulle gått i länder med "easy lockdown" om de haft hårdare restriktioner. Men det kan vara bra att veta att det inte syns något mönster enligt vilket länder med kraftig lockdown hade lägre dödlighet.