Visar poster taggade pandemi:

Tillit under pandemin - två nya studier

Har pandemin tagit knäcken på svensk tillit och sammanhållning i samhället? Det verkar inte så, enligt två nya studier.
Ur abstract till studien "Impact of COVID-19 on Neighborhood Social Support and Social Interactions in Umeå Municipality, Sweden" av Liv Zetterberg m fl:
We asked whether neighbors talk to, care for, and help each other, before and during the Covid crisis. Individuals rated their health as poor or good. We compared people’s self-rated health and their perceptions about their neighborhoods between those who lived in high or low/medium social capital neighborhoods. Before the pandemic, participants in high social capital neighborhoods reported more active neighborhood interaction and support. During the crisis, social interaction and support increased in all neighborhoods, but more in high social capital neighborhoods. Overall, people seemed to help and care for each other more during than before the crisis.
En annan studie (som jag nämnt tidigare) är "How the coronavirus crisis affects citizen trust in institutions and in unknown others: Evidence from ‘the Swedish experiment’" av Peter Esaiasson m fl (2020) gjord med hjälp av medborgarpanelen:
We find support for the view that the corona crisis led to higher levels of institutional and interpersonal trust. Moreover, reactions were largely homogeneous across those groups that could potentially relate distantly to government authorities.

Uppdatering: Jämfört med Danmark tycks dock svensk tillit till regering och folkhälsomyndigheter vara med ideologiskt polariserad, visar Johannes Lindvall och Julie Hassing Nielsen i studien "Trust in government in Sweden and Denmark during the COVID-19 epidemic":
Using three original representative surveys conducted in Sweden and Denmark between late March and late June, 2020, this article answers these questions. It finds that Danes consistently trusted their government and health authorities more than the Swedes did. While Swedish trust was politicized and shaped by ideology from the onset of the pandemic, this only later became the case in Denmark.


Ida Ölmedal om Amina Manzoors bok, "Pandemier"

Ida Ölmedal om Amina Manzoors bok, "Pandemier" i Expressen:
Författaren vågar sig också på några slutsatser. Sverige har hittills klarat pandemin genomsnittligt internationellt sett, men med fler döda än våra nordiska grannländer. En delförklaring är att Sverige väntade för länge med att sätta in åtgärder, både när smittan kom hit och när spridningen ökade igen under hösten. Men att så många dog på äldreboenden handlade inte så mycket om landets övergripande strategi som om andra problem, som brist på skyddsutrustning och dåliga villkor i äldreomsorgen, resonerar hon.

Samtidigt argumenterar Manzoor för att det varit lyckat att grunden i strategin varit frivillighet. Lockdown är ett sämre alternativ. Länder som stängt ner har tillfälligt kunnat hejda smittspridningen, men strategin har varit kortsiktig och dålig för folkhälsan och samhällsekonomin.

De mest skakande uppgifterna rör barn. Nedstängningarna har bland annat lett till matbrist, och inte bara i de fattigare delarna av världen: 200 000 barn i Storbritannien beräknas ha fått hoppa över måltider under nedstängningen. Vaccinationer mot mässling och polio har ställts in i vissa länder. Enligt Unicef påverkades 1,5 miljarder barn av skolstängningar under våren 2020 och en tredjedel av dem hade inte möjlighet till distansundervisning. I Norge beräknas skolstängningen leda till minskad livsinkomst eftersom man inte vet om skolgången går att ta igen.

Överdödlighet i länder med olika grad av lockdown: Inget tydligt mönster

Nu finns mer cross-country forskning på om det finns systematiska skillnader i överdödlighet mellan länder med olika policyresponser mot coronaviruset. Det är den flinke och produktive Christian Bjørnskov som nyttjar excess mortality från eurostat (veckovis) och detta index över olika länders policyresponser, som tycks finnas per dag (!) och bl a innehåller detta:
Slutsatsen i pappret:
Comparing weekly mortality in 24 European countries, the findings in this paper suggest that more severe lockdown policies have not been associated with lower mortality.
Grafiskt illustreras resultatet genom att jämföra länder med stark/svag lockdown och deras respektive överdödlighet, dvs dödlighet 2020 jämfört med snittet 2017-2019.
Sista ordet är knappast sagt, bl a eftersom det kontrafaktiska utfallet är okänt: Vi vet inte hur det skulle gått i länder med "easy lockdown" om de haft hårdare restriktioner. Men det kan vara bra att veta att det inte syns något mönster enligt vilket länder med kraftig lockdown hade lägre dödlighet.