Visar poster taggade valfardsstat:

Om tillkomsten av "The Compensation Hypothesis Revisited and Reversed" och två bonus-skatterplots

Kanske kan det kallas det kombinatorisk innovation, men jag erkänner villigt att det finns ett betydande mått av lathet i vissa av mina forskningsartiklar, där det enda jag gör är att pussla ihop andras forskning så att ett mönster blir tydligt, ett mönster som alldeles för få verkar se. Här är det senaste exemplet:

För jättelänge sedan sade någon statsvetare sade att jag borde titta på Katzenstein (1985). Det kunde vara relevant för min forskning om välfärdsstaten. Jag hade aldrig hört talas om killen. Tesen visade sig, lite tillspetsat, gå ut på att exponering mot globala marknader gör länders ekonomi så volatil att de måste utveckla välfärdsstater för att skydda sig.

Det verkade skumt, så jag lade tesen på minnet. Varje gång jag snubblat över forskning som testat någon del i teorin, sparade jag den i en särskild mapp.

Sedan var det bara att vispa ihop det hela till en liten not, som visar att om något är det tvärtom: Ekonomisk öppenhet gör inte länder mer volatila och kan t o m vara särskilt viktigt för länder med stora välfärdsstater. Artikeln är open access i Scandinavian Political Studies.

Abstract:
This note describes how research on the link between economic openness and government size has changed over time. Early interpretations suggested that countries develop welfare states to compensate for volatility caused by economic openness (the compensation hypothesis). Recent findings have cast doubts on this interpretation. For example, more open economies are on average not more volatile, and economic openness does not unambiguously increase the social security demands from voters. Some recent studies suggest that economic openness is particularly beneficial for countries with high taxes and high‐income equality. A re‐interpretation of the compensation hypothesis is thus possible: Through trade, the citizens in large welfare states enjoy some of the benefits associated with cheap labour and high wage dispersion despite their domestic economy being characterized by high real wages, high taxes and a compressed wage distribution.
Min vän och danske kollega Christian Bjørnskov skrev om artikeln på Punditokraterna, och var vänlig nog att boosta den med två punktdiagram som på landsnivå illustrerar avsaknaden av samband, först mellan offentlig konsumtion och handelsvolym...
...samt mellan handelsvolym och volatilitet:

De ensamma svenskarna?

Lisa Magnusson skrev i DN om mannen som hittades död i sin lägenhet efter tre år, och hänvisade till en intressant studie av ensamhet i olika Europeiska länder. Här är studien och diagrammet nedan visar ett av huvudresultaten.
På basis av dessa 12 länder blir det svårt att driva tesen att det är individualism, välfärdsstat eller ekonomisk frihet som ligger bakom ensamhetsproblemet i västvärlden.

DN-kolumn om demografin - bakgrund

I dagens DN-kolumn följer jag upp vad jag tidigare skrivit och föreläst om när det gäller Sveriges demografiska utmaningar. Här är en bloggpost från 2010, där jag först räknar ut andelen i arbetsför ålder, definierat som 25-64 år, som andel av hela befolkningen, enligt SCBs befolkningsprognos. Det gav den blå kurvan nedan.
Sedan noterade jag att under perioden 2005 till 2009 ökade sysselsättningen i gruppen 65-74 år från 10-13 procent. Vad som är arbetsför ålder lär ändras när vi lever längre. Om denna trend står sig, kommen andelen i arbetsför ålder inte längre att utvecklas lika problematiskt - detta är den röda kurvan i figuren ovan.
Nu, snart 10 år senare, gjorde jag om beräkningarna, med betydligt mer aktuella SCB-data (Aktuell framskrivning över folkmängden. Folkmängd 31 dec efter födelseregion, ålder, kön och år).
Det visar sig att sysselsättningsökningen bland 65-74åringar håller i sig:
vilket gör att andelen i arbetsför ålder spås utvecklas ungefär på samma sätt som 2010 (blå kurva andel i åldern 25-64, röd kurva samma andel men inklusive den ökande sysselsättningen bland 65-74 åringar).
Den viktiga slutsatsen är att den demografiska balansen försämras under 2020-talet, även om sysselsättningsökningen bland äldre fortsätter. Om den fortsätter kommer emellertid balansen att stabiliseras och förbättras något under 2030-talet.
Prediktionen från 2010 står sig alltså:
Det är således ingen vild gissning att mer pengar till äldreomsorgen kommer att vara ett populärt krav i 2022-års valrörelse.

Intressant artikel:

Intressant artikel:
Generous to all or ‘insiders only’? The relationship between welfare state generosity and immigrant welfare rights
Ur abstract:
Two sharply contrasting accounts exist for the relationships between welfare generosity and immigrant social rights. The dualization hypothesis argues that due to fiscal pressures and welfare chauvinism, generous welfare states are more likely to exclude immigrants from access to welfare benefits. The generosity hypothesis argues that on the contrary, in generous welfare states, an immigrant will be granted greater access to benefits for material, institutional and cultural reasons. Using newly collected data from the Immigration Policies in Comparison (IMPIC) project that covers 18 Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) states over 30 years (1980–2010) the two hypotheses are tested using pooled time series analyses.
Resultatet:
[...] generous welfare states are more likely to grant immigrants access to welfare benefits, and less generous welfare states are more likely to exclude immigrants from access.
Kommentar: 'Insiders' i rubriken syftar alltså inte på arbetsmarknaden. Som jag själv beskrivit tycks länder med generösa välfärdssystem också ofta ha konkurrensbegränsande institutioner på arbetsmarknaden.
Källa:
Römer, Friederike. 2017. "Generous to All or ‘Insiders Only’? The Relationship between Welfare State Generosity and Immigrant Welfare Rights." Journal of European Social Policy 27(2): 173–96. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0958928717696441 (April 30, 2019).

DN-kolumn om basinkomst, försöket i Finland och Rutger Bregman

Idag har jag en DN-kolumn om medborgarlönsdebatten, hur den möjligen håller på att förändras, och vad man ev kan lära av det finska försöket med basinkomst (inte på webben än).

Källor och bakgrund:
Timbro-antologin med flera intressanta texter om medborgarlön, av bl a Milton Friedman och Philippe van Parijss.
Här är QJE-artikeln som utvärderar cash-transfers till Kenyaner. En sak jag blev nyfiken på är hur de vet med säkerhet att konsumtion av alkohol och tobak inte ökade. De diskuterar detta i artikeln och lägger fram skäl att tro att svaren inte lider av så kallad "desirability bias".
Här är Evelyns Forgets utvärdering av det bortglömda basinkmostexperimentet i Dauphine (som Bregmen gör en stor poäng av).
Här är en lättillgänglig sammanfattning av de första resultaten från det finska försöket med basinkomt inom arbetslöshetsersättningen. (Jämför gärna med Expressens version)

Övriga vetenskapliga artiklar som Bregman hänvisar till (ofta indirekt, dvs Bregman hänvisr till inlägg på voxeu eller liknande, men jag har letat upp själva forskningsartikeln):
Ardington, Cally, Anne Case, and Victoria Hosegood, ‘‘Labor Supply Responses to Large Social Transfers: Longitudinal Evidence from South Africa,’’ American Economic Journal: Applied Economics, 1 (2009), 22–48.
Posel, Dorrit, James A. Fairburn, and Frances Lund, ‘‘Labour Migration and Households: A Reconsideration of the Effects of the Social Pension on Labour Supply in South Africa,’’ Economic Modelling, 23 (2006), 836–853.
Banerjee, Abhijit V., Rema Hanna, Gabriel Kreindler, and Benjamin A Olken, ‘‘Debunking the Stereotype of the Lazy Welfare Recipient: Evidence from Cash Transfer Programs Worldwide,’’ HKS Working Paper, 2015b.