En omdiskuterad fråga är hur privata försäkringar vid sidan om välfärdsstaten påverkar välfärdsstaten politiskt och resursmässigt. I ett nytt papper undersöks frågan när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige. Ur abstract:

No difference between insurance holders and non-holders was found in willingness to finance public health care through taxes. A slight unburdening effect on public health care use was observed as VHI [Voluntary private health insurance] holders appeared to use public health care to a lesser extent than those without an insurance. However, a majority of the insurance holders continued to use the public health care system, indicating only a modest substitution effect

Resultatet är i linje med ett teoretiskt argument som jag bl a utvecklat här för inkomstbortfallsförsäkringar: Om privata försäkringar tillåts läggas ovanpå välfärdsstaten (s k topping up) kommer de inte att erodera stödet för välfärdsstaten, eftersom även personer med privata försäkringar har ett intresse av den grund som välfärdsstaten tillhandahåller. Om höginkomsttagare däremot känner att de måste betala två gånger (först via skatten, sedan igen ur egen ficka) för att få den servicenivå de önskar, är det troligt att viljan att betala skatt minskar (vilket empiri också visar).

Källa:

Kullberg, Linn, Paula Blomqvist, och Ulrika Winblad. "Does Voluntary Health Insurance Reduce the Use of and the Willingness to Finance Public Health Care in Sweden?" Health Economics, Policy and Law 17, nr 4 (oktober 2022): 380–97.