Visar poster taggade korruption:

Catia Hultquist i DN om Macchiarinivisselblåsarna: Generella lärdomar

I DN har Catia Hultquist en lång artikel om visselblåsarna som varnade för Macchiarinis framfart. Eftersom jag höll på ganska länge med kommunal korruption slås jag av hur många likheter det finns med visselblåsare som varnar för kommunal korruption.
I Macchiarini-fallet finns många generella lärdomar om hur organisationer skulle kunna kan motverka oegentligheter - men också insikter om varför det ofta är svårt.

Några citat ur artikeln illustrerar detta. Först, den farliga men förföriska enigheten inom gruppen:
– Forskningsteamet blev en sektliknande miljö i form av en inre grupp som fick ett väldigt starkt driv. [...] Det finns en positiv energi i en sådan drivkraft; man vill inte kliva ur den bubblan och man vill tro att det är sant. När man sedan kliver ur och ser nyktert på det, inser man hur sjukt det är. [citat från Karl-Henrik Grinnemo]

Så snart Oscar [Simonson] började väcka kritiska frågor efter försöken blev han dock bortkopplad från projektet.
Sedan, ledningens ovilja att ta i problemen:
De fyra bestämde sig ganska snart för att kontakta ledningen [...]
– Till vår stora förvåning verkade de inte alls intresserade av att höra vad vi hade att berätta. Istället fick vi höra saker som att "vi måste tänka på KI:s varumärke", eller, "Är det verkligen nödvändigt att gå vidare med det där?" , "Tänk på att ni kan få problem och råka illa ut". [...]
Parallellt började det spridas rykten om de fyra forskarna och läkarna. Att "de var galna", att det i själva verket handlade om bråk om forskningspengar och att de var avundsjuka på Macchiarini. [...] Så kom hoten uppifrån om att deras tjänster "kunde upphöra".
Sedan, de strukturella förändringar av incitament och lojaliteter, och betydelsen av granskande journalistik, som gör att skandalen inte kan gömmas:
Två avgörande saker hade dock hänt. Oscar hade fått ett löfte om ett nytt jobb och SVT:s avslöjande dokumentär om Macchiarini (som till stor del kom fram till samma saker som de fyra) skulle sändas inom kort. Även om de inte visste vilken vinkel dokumentären skulle ta gjorde det att känslan av att leva under konstant hot mattades av en aning för Oscars del.
Slutligen, bristen på tacksamhet gentemot visselblåsarna i organisationen även efter att det blivit uppenbart att de hade rätt:
I dag, många år senare, har gruppen fått motta utmärkelser och ett tydligt stöd från både läkarkåren och allmänheten. Han och Karl-Henrik har fått jobb på ett annat sjukhus "där man faktiskt pratar på morgonmötena". Det enda som är sig likt är Karolinska, menar Oscar.
I det här fallet tycks det ändå gått bra för visselblåsarna pga erkännande från det omgivande samhället. Det förklaras nog till stor del av just denna skandals spektakuläritet - visselblåsare går ofta ett tristare öde till mötes.
Det klassiska exemplet i Sverige är den så kallade fången på fyren (denna artikel av Lars Lindström i Expressen från 2010 beskriver också flera andra visselblåsarfall)
En av Sveriges mest kända "visslare" är Anders Ahlmark. Han var kartografen på sjöfartsverket som visade att en stor olycka med en rysk oljetanker 1977 i Södertäljeviken berodde på att verket glömt att markera grundet på sjökorten - och inte på lotsen som hade fått skulden.
Verket vägrade erkänna sitt misstag och försökte i stället få bort Anders Ahlmark från kartan. Han sattes i karantän, tvångsomskolades och tvångsförflyttades till en fyr på ett grund 12 mil sydost om Ölands södra udde.
En bra sak med den artikeln i Expressen är att det framgår att Ahlmark fick rätt i domstol:
Det tog sex år innan Ahlmark fick upprättelse: högsta domstolen gav honom rätt i grundfrågan och han fick ekonomisk kompensation.
Åter till Machiarini-affären. Oscar själv gör nämligen en helt korrekt analys, som blir bra slutord:
– Det största problemet var inte Macchiarini. Det var mörkläggningen. Som det är nu har man inte vidtagit några åtgärder som skyddar mot en ny Macchiarini-skandal.

Oavsedda konsekvenser 5: EU-stöd till jordbruket göder korrupta eliter

De officiella målen för EUs jordbrukspolitik:
  • support farmers and improve agricultural productivity, ensuring a stable supply of affordable food
  • safeguard European Union farmers to make a reasonable living
  • help tackle climate change and the sustainable management of natural resources
  • maintain rural areas and landscapes across the EU
  • keep the rural economy alive by promoting jobs in farming, agri-foods industries and associated sectors
Allt blir dock inte som man tänkt sig. Ur New York Times utomordentliga granskning :

Frågan som journalister måste våga ställa om kommunala bolag!

Expressen ställer flera berättigade frågor på temat varför Göteborg stads parkeringsbolag behöver en ledarskapscoach som flygs in från USA:
En av konsulterna är den amerikanska ledarskapscoachen Maria Nemeth, som GT tidigare i veckan kunde avslöja fått flygresor, första klass-biljetter och hotellnätter betalade för både sig själv och sin sambo, tillika assistent. I strid med både stadens centrala avtal och resepolicy.
[...] När GT ställer frågor om hennes [Maria Nemeths] relation till Parkeringsbolagets vd Maria Stenström avslutar hon intervjun och går in i kontorsbyggnaden.
Tyvärr är journalister dåliga på att ställa den mest fundamentala frågan, förmodligen för att man helt enkelt inte tänker på det:
Varför måste Göteborg alls ha ett parkeringsbolag?
Det finns redan en omfattande kommunal förvaltning med demokratisk struktur för att hantera kommunala angelägenheter. Kommunala bolag är en hybrid mellan denna demokratiska förvaltning och det privata näringslivet, med den egenheten att varken politikens eller marknadens kontrollmekanismer kan förväntas fungera väl.

Det är således ingen slump att det dyker upp den här typen av affärer i kommunala bolag. Jag och några forskarkollegor skriver mer om detta i en nyutkommen artikel i Public Integrity.
Ur abstract:
The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government.

Migration kan göra ursprungsländerna mindre korrupta

Ett intressant nytt papper i Public Choice visar att emigration från ett korrupt land kan göra ursprungslandet mindre korrupt:
Using data from the Gallup Balkan Monitor survey and instrumental variable analysis, we find that having relatives abroad reduces the likelihood of bribing public officials, renders bribe-taking behavior by public officials less acceptable, and reduces the likelihood of being asked for bribes by public officials. [...] Overall, our findings support the conjecture that migration contributes to the transfer of norms and practices from destination to source countries
Källa: Ivlevs, A., & King, R. M. (2017). Does emigration reduce corruption? Public Choice, 171(3–4), 389–408. http://doi.org/10.1007/s11127-017-0442-z

Tre korruptionsfall

I Göteborg: (ur GP)
Göteborgs kommunala verkstad ska serva bilar som ägs eller leasas av kommunen. Men GP kan avslöja att chefer låter anhöriga och släkt reparera bilar där. I flera fall till en betydligt lägre kostnad än på en vanlig verkstad.
Försäkringskassan: (ur SvD)
Anställda på Försäkringskassan begår grova dataintrång för att komma över sekretesskyddade uppgifter om funktionshindrade. Syftet är att rekrytera dem som kunder till assistansbolag som de anställda själva har koppling till.
I Malmö: (ur Sydsvenskan)
Kommunala byggupphandlingar för mångmiljonbelopp har riggats. Anbud har öppnats i förväg och dokument har förfalskats – allt för att ett skånskt byggbolag ska få en gräddfil till lukrativa lägenhetsprojekt som MKB bygger. En MKB-anställd har avskedats och polisanmälts – han har fått sin villa ombyggd av det favoriserade byggbolaget.