Showing all posts tagged migration:

Per Wirtén i Expressen om Peo Hansens bok Migrationsmyten

Per Wirtén skriver i Expressen om Peo Hansens bok Migrationsmyten (Leopard förlag). Det finns mycket att säga om detta, men låt mig börja med ett litet, illustrativt nedslag:
Wirtén skriver:
Peo Hansen är knappast först med sina slutsatser. 2013 kom OECD med en stor rapport som visade att invandringen var positiv för ländernas offentliga finanser. Olika forskare presenterade vid samma tid liknande resultat. Av någon anledning nämner han inte detta, trots att de fick genomslag i svensk politisk debatt fram till senhösten 2015 då allt förändrades.
Rapporten som åsyftas är International Migration Outlook 2013. Den är en tvärsnittsjämförelse för åren 2007-2009, vilket gör att invandring ter sig mer gynnsamt eftersom migranter ofta är i arbetsför ålder. Studier som anlägger ett livscykelperspektiv (exempelvis Storesletten 2003 samt Flood & Ruist 2015) och således beaktar framtida kostnader när invandrarna blir äldre, hamnar samstämmigt på en liten negativ effekt för den offentliga ekonomin.

Desto viktigare är dock följande: Inte ens ur ett tvärsnittsperspektiv är det korrekt att hävda att OECD-rapporten visar att invandring lönar sig. Detta är nämligen fallet endast i ett scenario där vissa offentliga utgifter räknas bort. Övriga scenarier i OECD-rapporten visade – precis som studierna med livscykelperspektiv – på ett litet minus.

Källor:
Storesletten, K. (2003). Fiscal Implications of Immigration-A Net Present Value Calculation. Scandinavian Journal of Economics, 105(3), 487–506. https://doi.org/10.1111/1467-9442.t01-2-00009
Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. SOU 2015:95.

Den som är mer nöjd med livet är också mer tolerant mot invandrare

Ny studie av Liliia Korol och Pieter Bevelander i Current Psychology. Ur abstract:
The results revealed that young adults who were satisfied with important life domains were more likely to extend their satisfaction towards the political system, which consequently resulted in a generalised expectation of trustworthiness and a widening of their circles of trusted others. This then translates into more positive attitudes toward immigrants. The findings provide evidence that it is the causal relationship between political satisfaction and social trust (rather than social trust in itself) which promotes the positive impact of life satisfaction on tolerance towards immigrants.


Finns det önskvärda incitamentseffekter av att göra det svårare för flyktingar att få stanna?

Ofta hävdas att temporära uppehållstillstånd försvårar integrationen pga den osäkerhet de skapar. Men teoretiskt kan man tänka sig motverkande effekter av att det blir svårare att få stanna så länge det finns åtminstone någon chans att få permanent uppehållstillstånd. Här är en studie av Matilda Kilström, Birthe Larsen och Elisabet Olmesom som hittar vissa sådana effekter i Danmark:
We study a Danish reform in 2002 that lowered the ex ante probability of refugees receiving permanent residency by prolonging the time period before they were eligible to apply for permanent residency
Resultaten ter sig tämligen intuitiva:
the reform significantly increased enrollment in formal education, especially for females and low skilled individuals. In terms of employment and earnings, coefficients are in general negative but non-significant. ... The reform had a negative impact on criminal activity driven by a reduction among males. There are no effects on health outcomes and significant but relatively small negative effects on childbearing for females. The results do not seem to be driven by selection, since the reform had no significant effect on the share that stayed in Denmark in the long run.

Bryan Caplans seriebok om fri invandring

Ekonomen Bryan Caplan är senast känd för The Case Against Education: Why the Education System Is a Waste of Time and Money och kanske mest känd för The Myth of the Rational Voter: Why Democracies Choose Bad Policies. Båda dessa böcker är härligt provocerande och välskrivna.
Hans senaste bok verkar minst lika intressant. Caplan har samarbetat med illustratören Zach Weinersmith och gett ut en seriebok som pläderar för öppna gränser. Jag finner både konceptet och ämnet högintressant.
Boken har fått hyfsat bra kritik. Så här skriver David R Henderson:
Caplan considers virtually every argument against open borders and demolishes each with a figurative Howitzer.
Henderson har dock viss kritik:
Caplan, to his credit, looks boldly at the strongest objection that immigration critic George Borjas, an economics professor at Harvard, has made. Borjas and his Harvard colleague Lawrence Katz reported in 2007 that in the long run increased immigration from Mexico had reduced the wages of native U.S. dropouts by 4.8 percent. That’s a small change. But it also leads to my one substantive criticism. The 4.8 percent number is the result of about 1 million legal immigrants a year and about 11 million illegal immigrants. What would the number look like with the tens of millions of new relatively unskilled immigrants who would likely come here in just a few years? It might be a bigger drop; it might even be an increase as U.S. dropouts find that their English-language skills give them a leg up. We simply don’t know.
Det amerikanska perspektivet är tydligt - och på många sätt informativt. Så här kommenterar Henderson Caplans diskussion av Friedmans klassiska påstående om invandring och välfärdsstat:
Even Milton Friedman, a strong advocate of economic freedom, stated, "You cannot simultaneously have free immigration and a welfare state." Caplan’s response to Friedman’s objection is one of the strongest parts of book. He admits that immigrants would be disproportionately low-income but points out that a large part of the federal government’s budget is for defense and it doesn’t cost more to defend a larger population in the United States than it costs to defend a smaller one. Taxing immigrants, therefore, lightens the fiscal burden for those of us who are already here. [...] He also proposes a keyhole solution that would cut the cost of immigration and is, in fact, already in force under the Welfare Reform Act of 1996: make even legal immigrants non-eligible for welfare for a certain length of time.
Även konceptet att göra en seriebok (med massor av fotnoter och källor) verkar gillas av de flesta. Ett exempel:


SNS-rapporten om RUT-avdraget och integrationen: Vad visar den egentligen?

Johanna Rickne har skrivit en intressant SNS-rapport som med hjälp av registerdata undersöker vilka som jobbar i företag berättigar till RUT-avdrag. Rapporten åberopas ofta som stöd för åsikten att RUT-avdraget inte främjar integrationen på det sätt som (eventuellt) förespeglades.
I sammanfattningen av rapporten står dock:
Majoriteten av de som är sysselsatta i rutsubventionerade företag, både som anställda och egenföretagare, är kvinnor. En stor andel av dem är utrikes födda och de allra flesta, över 98 procent, har svenskt personnummer.
Däremot konstateras också:
Däremot har bara 3,0–3,3 procent av kvinnorna flyktingbakgrund
Jag kanske minns diskussionen om RUT-avdraget felaktigt, men jag undrar om jobb för just flyktinginvandrare var ett centralt argument när RUT-avdraget infördes: Avdraget trädde ikraft 1 juli 2007. Integration och sysselsättning bland utlandsfödda diskuterades, men detta var långt före flyktingdebatten.
Enligt rapporten utgörs RUT-företagens anställda av invandrarkvinnor i mycket större utsträckning än lokalvård, hemtjänst, restaurang och privat sektor:

Ett annat argument som bygger på rapporten är att RUT-företagens anställda inte utmärker sig jämfört med restaurangbranschen, hemtjänsten och andra lokalvårdsföretag:
Rutnischade företag rekryterar till relativt stor del från svaga grupper på arbetsmarknaden, men utmärker sig inte i termer av att sysselsätta personer i ekonomiskt utanförskap, om man jämför med närliggande branscher
Inte heller detta faktum beskriver självklart ett misslyckande. Om RUT-sektorn har växt, torde efterfrågan på denna typ arbetskraft ha ökat även om andelarna inte skiljer sig nämnvärt. Det kontrafaktiska scenariot är svårt att veta, men det ter sig osannolikt att hela den sysselsättning som skapats inom RUT-företag annars skulle ha tillkommit inom lokalvård, hemtjänst och restaurang.
Någon uppgift om hur mycket branschen växt hittar jag inte i rapporten (bara att användandet av RUT-avdrag sexdubblades mellan 2008 och 20015, men det är ju lätt att mångdubblas från låga nivåer så det säger inte så mycket). Siffror från Almega tyder dock på en stark ökning av sysselsättningen i RUT-företag:
Som jag läser rapporten visar den att branschen utmärker sig genom att ha avsevärt högre andel invandrarkvinnor än jämförbara branscher, samtidigt som sysselsättningen har ökat på ett sätt som sannolikt inte skulle ha skett annars.

Uppdatering: Mikael Witterblad på SNS påpekar att ekonomen Anders Forslund var inne på liknande tankar när han kommenterade rapporten: