Berghs betraktelser

Per Wirtén skriver i Expressen om Peo Hansens bok Migrationsmyten (Leopard förlag). Det finns mycket att säga om detta, men låt mig börja med ett litet, illustrativt nedslag:

Wirtén skriver:

Peo Hansen är knappast först med sina slutsatser. 2013 kom OECD med en stor rapport som visade att invandringen var positiv för ländernas offentliga finanser. Olika forskare presenterade vid samma tid liknande resultat. Av någon anledning nämner han inte detta, trots att de fick genomslag i svensk politisk debatt fram till senhösten 2015 då allt förändrades.

Rapporten som åsyftas är International Migration Outlook 2013. Den är en tvärsnittsjämförelse för åren 2007-2009, vilket gör att invandring ter sig mer gynnsamt eftersom migranter ofta är i arbetsför ålder. Studier som anlägger ett livscykelperspektiv (exempelvis Storesletten 2003 samt Flood & Ruist 2015) och således beaktar framtida kostnader när invandrarna blir äldre, hamnar samstämmigt på en liten negativ effekt för den offentliga ekonomin.

Desto viktigare är dock följande: Inte ens ur ett tvärsnittsperspektiv är det korrekt att hävda att OECD-rapporten visar att invandring lönar sig. Detta är nämligen fallet endast i ett scenario där vissa offentliga utgifter räknas bort. Övriga scenarier i OECD-rapporten visade – precis som studierna med livscykelperspektiv – på ett litet minus.

Källor:

Storesletten, K. (2003). Fiscal Implications of Immigration-A Net Present Value Calculation. Scandinavian Journal of Economics, 105(3), 487–506. https://doi.org/10.1111/1467-9442.t01-2-00009

Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. SOU 2015:95.

Ny studie av Liliia Korol och Pieter Bevelander i Current Psychology. Ur abstract:

The results revealed that young adults who were satisfied with important life domains were more likely to extend their satisfaction towards the political system, which consequently resulted in a generalised expectation of trustworthiness and a widening of their circles of trusted others. This then translates into more positive attitudes toward immigrants. The findings provide evidence that it is the causal relationship between political satisfaction and social trust (rather than social trust in itself) which promotes the positive impact of life satisfaction on tolerance towards immigrants.

Ofta hävdas att temporära uppehållstillstånd försvårar integrationen pga den osäkerhet de skapar. Men teoretiskt kan man tänka sig motverkande effekter av att det blir svårare att få stanna så länge det finns åtminstone någon chans att få permanent uppehållstillstånd. Här är en studie av Matilda Kilström, Birthe Larsen och Elisabet Olmesom som hittar vissa sådana effekter i Danmark:

We study a Danish reform in 2002 that lowered the ex ante probability of refugees receiving permanent residency by prolonging the time period before they were eligible to apply for permanent residency

Resultaten ter sig tämligen intuitiva:

the reform significantly increased enrollment in formal education, especially for females and low skilled individuals. In terms of employment and earnings, coefficients are in general negative but non-significant. ... The reform had a negative impact on criminal activity driven by a reduction among males. There are no effects on health outcomes and significant but relatively small negative effects on childbearing for females. The results do not seem to be driven by selection, since the reform had no significant effect on the share that stayed in Denmark in the long run.

Ekonomen Bryan Caplan är senast känd för The Case Against Education: Why the Education System Is a Waste of Time and Money och kanske mest känd för The Myth of the Rational Voter: Why Democracies Choose Bad Policies. Båda dessa böcker är härligt provocerande och välskrivna.

Hans senaste bok verkar minst lika intressant. Caplan har samarbetat med illustratören Zach Weinersmith och gett ut en seriebok som pläderar för öppna gränser. Jag finner både konceptet och ämnet högintressant.

Boken har fått hyfsat bra kritik. Så här skriver David R Henderson:

Caplan considers virtually every argument against open borders and demolishes each with a figurative Howitzer.

Henderson har dock viss kritik:

Caplan, to his credit, looks boldly at the strongest objection that immigration critic George Borjas, an economics professor at Harvard, has made. Borjas and his Harvard colleague Lawrence Katz reported in 2007 that in the long run increased immigration from Mexico had reduced the wages of native U.S. dropouts by 4.8 percent. That’s a small change. But it also leads to my one substantive criticism. The 4.8 percent number is the result of about 1 million legal immigrants a year and about 11 million illegal immigrants. What would the number look like with the tens of millions of new relatively unskilled immigrants who would likely come here in just a few years? It might be a bigger drop; it might even be an increase as U.S. dropouts find that their English-language skills give them a leg up. We simply don’t know.

Det amerikanska perspektivet är tydligt - och på många sätt informativt. Så här kommenterar Henderson Caplans diskussion av Friedmans klassiska påstående om invandring och välfärdsstat:

Even Milton Friedman, a strong advocate of economic freedom, stated, "You cannot simultaneously have free immigration and a welfare state." Caplan’s response to Friedman’s objection is one of the strongest parts of book. He admits that immigrants would be disproportionately low-income but points out that a large part of the federal government’s budget is for defense and it doesn’t cost more to defend a larger population in the United States than it costs to defend a smaller one. Taxing immigrants, therefore, lightens the fiscal burden for those of us who are already here. [...] He also proposes a keyhole solution that would cut the cost of immigration and is, in fact, already in force under the Welfare Reform Act of 1996: make even legal immigrants non-eligible for welfare for a certain length of time.

Även konceptet att göra en seriebok (med massor av fotnoter och källor) verkar gillas av de flesta. Ett exempel:

---