Johanna Rickne har skrivit en intressant SNS-rapport som med hjälp av registerdata undersöker vilka som jobbar i företag berättigar till RUT-avdrag. Rapporten åberopas ofta som stöd för åsikten att RUT-avdraget inte främjar integrationen på det sätt som (eventuellt) förespeglades.

I sammanfattningen av rapporten står dock:

Majoriteten av de som är sysselsatta i rutsubventionerade företag, både som anställda och egenföretagare, är kvinnor. En stor andel av dem är utrikes födda och de allra flesta, över 98 procent, har svenskt personnummer.

Däremot konstateras också:

Däremot har bara 3,0–3,3 procent av kvinnorna flyktingbakgrund

Jag kanske minns diskussionen om RUT-avdraget felaktigt, men jag undrar om jobb för just flyktinginvandrare var ett centralt argument när RUT-avdraget infördes: Avdraget trädde ikraft 1 juli 2007. Integration och sysselsättning bland utlandsfödda diskuterades, men detta var långt före flyktingdebatten.

Enligt rapporten utgörs RUT-företagens anställda av invandrarkvinnor i mycket större utsträckning än lokalvård, hemtjänst, restaurang och privat sektor:

Ett annat argument som bygger på rapporten är att RUT-företagens anställda inte utmärker sig jämfört med restaurangbranschen, hemtjänsten och andra lokalvårdsföretag:

Rutnischade företag rekryterar till relativt stor del från svaga grupper på arbetsmarknaden, men utmärker sig inte i termer av att sysselsätta personer i ekonomiskt utanförskap, om man jämför med närliggande branscher

Inte heller detta faktum beskriver självklart ett misslyckande. Om RUT-sektorn har växt, torde efterfrågan på denna typ arbetskraft ha ökat även om andelarna inte skiljer sig nämnvärt. Det kontrafaktiska scenariot är svårt att veta, men det ter sig osannolikt att hela den sysselsättning som skapats inom RUT-företag annars skulle ha tillkommit inom lokalvård, hemtjänst och restaurang.

Någon uppgift om hur mycket branschen växt hittar jag inte i rapporten (bara att användandet av RUT-avdrag sexdubblades mellan 2008 och 20015, men det är ju lätt att mångdubblas från låga nivåer så det säger inte så mycket). Siffror från Almega tyder dock på en stark ökning av sysselsättningen i RUT-företag:

Som jag läser rapporten visar den att branschen utmärker sig genom att ha avsevärt högre andel invandrarkvinnor än jämförbara branscher, samtidigt som sysselsättningen har ökat på ett sätt som sannolikt inte skulle ha skett annars.

Uppdatering: Mikael Witterblad på SNS påpekar att ekonomen Anders Forslund var inne på liknande tankar när han kommenterade rapporten: