Berghs betraktelser

---

Den 30 december publicerade Per Gudmundson en text i Svenska Dagbladet, "Där mångkultur övergår i splittring", som till stor del bygger på länderjämförande forskning. Det är kända studier som många nationalekonomer känner till, i synnerhet om man som jag själv pysslar med institutionell ekonomi. Så långt allt väl, men texten förtjänar ändå några kommentarer.

Det viktigaste att komma ihåg är nog att variationen mellan länder är stor, och det finns således gott om utrymme att avvika från de samband som exempelvis beskrivs i Alesinas med fleras studie av 190 länder i artikeln Fractionalization som Gudmundson refererar till. I en översiktsartikel i Journal of Economic Literature blickar Alesina själv (tillsammans med La Ferrara) över hela fältet, och beskriver sin slutsats på detta sätt:

So, is diversity "good" or "bad"? Fragmented societies are often more prone to poor policy management and pose more politico-economic challenges than homogenous ones; it is easy to find rather voluminous evidence on this point. However, to the extent that not all diverse societies are a failure but in fact some work much better than others, and in fact rather well, it is important to understand why and how.

De påpekar (och modellerar) att effekten av mångfald beror på bl a två motverkande effekter: En är att komplementariteter (att olika människor är bra på olika saker) kan ge ökad produktivitet, en annan är att preferensheterogeneitet kan göra det svårare att enas om vad som ska skattefinansieras. Om detta skriver de:

We verify the consistency of this theory using repeated cross-sectional data on countries and localities in the United States and we find that, while ceteris paribus increases in ethnic diversity are associated with lower growth rates, the interaction between diversity and the income level of the community under study is positive. This suggests that ethnic diversity can be beneficial (or at least less detrimental) at higher levels of development. One potential explanation for this effect is that the productivity benefits of skill complementarities are realized only when the production process is sufficiently diversified, as in advanced economies. Another— possibly complementary—explanation is that richer societies have developed institutional features that allow them to better cope with the conflict element intrinsic in diversity and isolate or moderate its negative effects. From the micro to the macro level, in fact, the importance of adequate "rules of the game" to manage diversity is stressed by all disciplines.

Enkelt uttryckt: Etnisk mångfald måste inte vara skadligt för ekonomin, och kan t o m gynna densamma. Rika, komplexa ekonomier med stabila institutioner (som Sverige!) har relativt goda förutsättningar att göra något gott av mångfalden.

Borde Gudmundson ha påpekat detta? Det beror såklart vad han vill åstadkommma och vad han vill ha sagt. Tyvärr tycker jag inte att han är särskilt tydlig med detta. Detta är hans slutkläm:

Men Sverige tuffar på, utan konsekvensanalys. Enligt SCB ska vi bli 11 miljoner invånare i Sverige 2027.

I sin kontext är detta snudd på insinuant, även om det är sakligt korrekt. Innan dess har ett annat påstående gjorts, nämligen

Samtidens oförmåga att diskutera migrationens konsekvenser har också lett till att vi i dag saknar både begreppsapparat och analysverktyg för att förstå samhällsutvecklingen.

Detta tycker jag är helt felaktigt. Det finns både begrepp, analysverktyg och en rad forskningsresultat som går djupare i de frågor som G. skriver om, och som är nyare än de studier han refererar till. Jag har här sammanställt ny evidens om kontakthypotesen (tesen att kontakt mellan olika grupper minskar fördomarna och främjar samarbete), och blev själv förvånad över hur randomiserade studier ofta visar att kontakthypotesen stämmer.

I detta inlägg vill jag dock nämna två studier som båda tyder på att det spelar roll hur offentliga personer som Gudmundson diskuterar mångkultur och invandring.

Först, en spännande ny studie som visar både på nedsidan av mänskligt grupptänkande, och på hur denna kan brytas av människors rationella intresse av att samarbeta med utgruppen: "Negative Shocks and Mass Persecutions: Evidence from the Black Death" av Noel D. Johnson m fl. (Länk här, nyare version här):

Ur abstract (från den nyare versionen)

We study the Black Death pogroms to shed light on the factors determining when a minority group will face persecution. [...] . We compile city-level data on Black Death mortality and Jewish persecutions.

Resultaten:

At an aggregate level, scapegoating increases the probability of a persecution. However, cities which experienced higher plague mortality rates were less likely to persecute. Furthermore, for a given mortality shock, persecutions were less likely in cities where Jews played an important economic role and more likely in cities where people were more inclined to believe conspiracy theories that blamed the Jews for the plague.

Slutligen publicerades nyligen en studie i APSR som visar att Trumps retorik kring Araber och Muslimer tycks ha lett till att dessa grupper drar sig undan från offentligheten. Bland annat visas att

Shared locations on Twitter dropped approximately 10 to 20% among users with Arabic-sounding names after major campaign and election events

NB: Jag menar inte att G. vill starta pogromer eller att han låter som Trump. Men det finns alltså en hel del stöd för tesen att svaret på frågan om huruvida mångkultur övergår till splittring, till betydande del beror på hur inflytelserika debattörer och makthavare talar om de utgrupper som gör att mångkulturen ökar. I detta avseende tycker jag att Gudmundsons texter skulle kunna vara bättre.

Forskningen om hur det går för utlandsfödda som växer upp i etniska enklaver är spännande. Den ger inte någon entydig bild, men vissa mönster återkommer. I vissa avseenden går det sämre, men i andra avseenden går det bättre.

Här är några intressanta resultat från en studie av Emma Neuman:

The results show that second-generation immigrants raised in immigrant-dense neighbourhoods have a lower probability to continue to higher education, whereas, their earnings, unemployment and social assistance tendencies are unaffected. [...] Moreover, the social assistance and unemployment of non-Nordic second-generation immigrants appears to be negatively correlated with the neighbourhood share of co-ethnics and positively correlated with the neighbourhood proportion of other ethnic groups. Overall, we find that the results are very similar in the short- and long-run.

Resultaten kommer från två specifika invandrargrupper:

We restrict our analysis to immigrants from the Balkans, arriving in Sweden in 1993 and 1994, and immigrants from the Middle East, arriving in 2005 and 2006

Resultaten ser ut så här: Sannolikheten att få det första jobbet är högre där fler i denna grupp är sysselsatta. Vissa tecken syns också på går bättre där det finns fler från samma invandrargrupp. Sysselsättningen i genomsnitt tycks inte spela någon roll.

Tidigare forskning (inte på svenska data) har haft svårt att hitta några negativa hälsoeffekter av etniska enklaver, och kanske t o m påvisat vissa positiva:

After controlling for confounding, enclave residence was associated with positive perception of general health with borderline significance (prevalence ratio = 1.06, 95% CI = 0.98, 1.15), but not with current smoking, hypertension, and diabetes. Ethnic enclave residence in urban areas may not produce a substantial impact on chronic health outcomes for Asian Americans beyond individual-level factors. [notera att detta dock är en ren observationsstudie]

Slutligen finns studien av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson och Olof Åslund i QJE (på svenska data)

When sorting is taken into account, living in enclaves improves labor market outcomes for less skilled immigrants: the earnings gain associated with a standard deviation increase in ethnic concentration is 13 percent. Furthermore, the quality of the enclave seems to matter. Members of high-income ethnic groups gain more from living in an enclave than members of low-income ethnic groups.

Emma Neuman gör intressant forskning om integration av invandrare. I artikeln "Source country culture and labor market assimilation of immigrant women in Sweden: evidence from longitudinal data" undersöks betydelsen av hemlandets kultur för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande

Resultatet:

Den svenska etableringsreformen från 2010 beskrivs ofta som ett misslyckande, men faktum är att den utvärderats av forskare som hittade vissa tydliga effekter, i linje med reformens syfte:

Ur abstract:

From December 1, 2010 the reform transferred the responsibility for the integration of newly-arrived refugees from the municipalities to the government funded Public Employment Service through which those eligible should get establishment talks, individual plans and coaches. The Reform was motivated by concern over the low employment level and slow integration of refugees

Resultaten:

In the second year after program-start the Treatment group had about 5.7 percent higher probability of employment and in the third year about 7.5 percent higher. The effects on earnings were larger, about 20 percent higher earnings for the Treatment group after the second year and about 22 percent higher after the third year.

Källa: Pernilla Andersson Joona, Alma W. Lanninger, Marianne Sundström, 2016. Reforming the Integration of Refugees: The Swedish Experience. IZA DP No. 10307:

---