Berghs betraktelser

Anna Felländer, Josefin Rosén och Li Felländer-Tsai efterfrågar en myndighet för ansvarsfull AI. Mycket kan sägas om detta (bland annat funderar jag på om myndigheter verkligen "utses"...)

Det som förbryllar mig just nu är emellertid att de gjorde detta i en debattartikel i Dagens Industri den 20 januari och sedan igen i en debattartikel i Dagens Industri den 3 april.

Den som läser noga ser att det är nästan samma artikel som publicerats två gånger. När den analyseras av första bästa textjämförelseverktyg jag hittade, blev resultatet slående: Texten i de två artiklarna är 86 procent identisk och 7 procent bara marginellt annorlunda.

Är detta ett misstag, eller är det vad man kan förvänta sig av debattsidor numera?

I söndags hade jag äran att inleda Svd Under streckets serie om 2023 års centrala frågor:

Det ska erkännas att vad jag förutspår kanske snarare är vad jag önskar mig - och försöker skapa med min text: En bredare debatt om stabiliseringspolitikens möjligheter och förutsättningar. Jag försöker i texten visa att många av de problem som det nu anses okontroversiellt att påpeka att Keynesianismen led av skapar problem även efter att vi flyttat huvudansvaret för stabiliseringspolitiken till penningpolitik utformad av centralbankernas experter.

Min slutkläm:

Lärdomen hittills är alltså att stabiliseringspolitik är synnerligen svårhanterlig och när den misslyckas gör den ofta mer skada än nytta. Kanske kommer vi i framtiden att lägga mindre kraft på kampen mot konjunktursvängningarna och i stället fokusera på sådant som gör det lättare för oss som samhälle att hantera svängningarna mellan goda och dåliga tider.

Som så ofta när jag skriver lite längre texter är en betydande del av behållningen allt jag själv lär mig under research-fasen. Den som fann texten eller ämnet intressant lär uppskatta följande två källor:

Landmann, Oliver. "Stabilization Policy: A Turbulent Journey through Time". Working Paper. Discussion Paper Series, 2022. Länk.

Hazlitt, Henry. The critics of Keynesian economics. Ludwig von Mises Institute, 1960. Länk

Landmanns text är kortfattad men täcker likväl väldigt mycket och är synnerligen läsvärd Möjligen tycker jag att den är aningen för Keynes-vänlig, men det balanseras med råge av den andra källan: Henry Hazlitt var ju den som konstaterade att Keynes General theory innehöll många sanningar och originella tankar, men sedan fällde det klassiska dräpande omdömet:

What is original in the book is not true; and what is true is not original

På temat stabiliseringspolitik kan också meddelas att mitt blogginlägg "Dags att omvärdera riksbankens roll och ställning?" i något utvidgad och omarbetad form är på väg ut som foruminlägg i Ekonomisk Debatt.

https://bergh.postach.io/post/dags-att-omvardera-riksbankens-roll-och-stallning

Nu kan man se mig, Kerstin Enflo med flera diskutera arbetsmarknad och distansarbete ur ett kommunalt perspektiv på Länsförsäkringars seminarium Framåtblick Sverige som nu finns på Svt Forum.

Är intervjuad i anrika tidningen Lundagård, som har en samtalsserie med politiskt engagerade forskare (vilket jag tycker är en utmärkt idé, och ett fenomen värt att diskutera).

Ur intervjun:

I samtalet framträder Andreas Bergh som en person med professionella och etiska principer. Han engagerar sig gärna offentligt, men avvisar och kritiserar sådant som han uppfattar som fördummande. Sådant som följer ur snabba medielogiker eller opinionsbildning utan intellektuell grund. I synnerhet kritiserar han forskare som själva dras ner i träsket.

– Det finns en tendens att också akademiker dras ner i debattnivå och fångas av en twitterdebattslogik.

Viviana A. Zelizer är sociolog och författare till boken "The Social Meaning of Money: Pin Money, Paychecks, Poor Relief, and Other Currencies" (Princeton University Press). I NYT skriver hon om hur människor (i USA) pga pandemin (kombinationen av stimulanser och restriktioner som innebar mindre att lägga pengarna på) gjorde att många fick pengar över. Resultatet blev ökade gåvor, donationer och välgörenhet - till stor del med hjälp av ny teknik som PayPal, Venmo, Apple Pay, Cash App och crowdfundingsajter som GoFundMe.

Men kanske, spekulerar Zelizer, bidrog även det faktum att viruset kunde drabba alla:

But neither technology nor economics can fully explain why, amid financial uncertainty and physical peril, people would part with their money. Why give money away, even without an urgent immediate need for funds? Why not just save it?

Because in our bizarre pandemic world, money served as an unexpected social bridge. After all, despite the profound class, race and gender disparities of the pandemic, everyone became physically vulnerable. This created a collective trauma that did not exist in the 2008 financial crisis and may have resulted in greater solidarity. Heads of government, movie stars and other prominent figures got Covid-19, as did people’s friends, family and colleagues.

En metafundering: Det är inte var dag man kan läsa en kulturartikel av en sociolog som skriver om pengar och ny teknik - utan att texten dryper av den sedvanliga anti-kapitalistiska deklinismen.

Relaterat: Jag deltog i Filosofiska Rummet i p1 häromveckan. Kan avnjutas (?) här. Tema: Pengarna eller livet?

(Tack till Nonicoclosasos för tips om Zelizers artikel)