Berghs betraktelser

Min senaste DN-kolumn diskuterar en viktig poäng med externa konsulter, omorganisationer och chefer som inte sitter för länge. Detta görs utifrån tre exempel: Ystadfamiljen, JobbMalmö och Harrisburgolyckan.

De tre episoderna skiljer sig rejält från varandra, men det finns nyckelord i beskrivningarna som vittnar om gemensamma drag: Omorganisation. Nytillträdd. Nytt arbetsskift. I samtliga tre fall pågår något problematiskt som upptäcks och åtgärdas först när nya ögon ser situationen i nytt ljus.

Om Ystadfamiljen i SVT:

Myndigheten [Skatteverket] upptäcker då att pappan fått sjukersättning i närmare tio års tid. [...] Föräldrarna har vid det tillfället två skolpliktiga barn, men lyckas få Ystads kommun att bedöma barnen som "varaktigt vistandes utomlands". Den svenska skolplikten upphör alltså.[...] Skolchefen som började undersöka familjen, vill dock inte lägga någon skuld på sina föregångare [...]

Om Harrisburgolyckan finns det massor skrivet, men på sid 19 i den officiella rapporten kan man läsa följande:

It is Brian Mehler, who has just come in to relieve Bill Zewe as shift supervisor, who gets credit for the day's first major correct move [...] For whatever reason and by whatever route, Mehler has arrived at exactly the right decision just 20 minutes after coming on the scene fresh from the outside.

Det fel som upptäcktes var att en kontrollampan indikerade att en spänning var på som skulle stänga ventilen, men ventilen hade fastnat och lampan sade alltså inget om ventilens faktiska läge, bara att den borde vara stängd. I kommentarsfältet på DN har jag fått lära mig att detta sätt att koppla på numera kallas "Harrisburgkoppling", och (såklart) bör undvikas.

Rapporten är f ö mycket intressantare läsning än vad väntar sig: U.S. Department of Energy Office of Scientific and Technical Information. 1979. Three Mile Island: a report to the commissioners and to the public. Volume I. United States. doi:10.2172/5395798.

Om JobbMalmö:

2012 skulle Malmö Stad omorganisera sina arbetsmarknadsinsatser. Istället uppdagades hur anhöriga till chefer och politiker hade en gräddfil till jobbinsatser, snedvriden konkurrens och uppblåst statistik. Här är Sydsvenskans granskning. I denna artikel berättas följande:

Den 11 oktober lyfte sektionschefen på en annan avdelning på JobbMalmö, Lars Ekström, frågan med Saida Sokolovic [...] Nu hände saker. Saida Sokolovic kontaktade Ronny Hansson som i sin tur skrev ett upprört mejl till Lars Ekströms chef, Monika Herstedt. Ronny Hansson skrev att Saida Sokolovic fått "kränkande frågor om hennes privatliv och hennes relation till några nämnda medarbetare".

Ny DN-kolumn! Nyckelformulering:

Det samhälle som är bäst rustat för denna osäkra framtid är inte det bunkrande samhället, utan det flexibla och adaptiva. Det är vår förmåga att anpassa oss till kraftigt och snabbt förändrade omständigheter som är mänsklighetens ess i rockärmen.

Notera att det i papperstidningen står att permitteringsstöd söks från tillväxtverket men handläggs av skatteverket (vilket var förslaget) men så blev det inte (tillväxtverket handlägger också). Det är rättat på nätet.

Notera också att jag helst ville ha rubriken "Flexibilitet slår prepping" inte bara på min egen blogg (utan i tidningen och DNs sajt), men prepping är inget svenskt ord. Vad säger man då? Prepperi? Och är prepper (som gick bra) ett svenskt ord?

Skriver i DN om en fiktiv person som många skulle kalla en av globaliseringens förlorare - och argumenterar för att den etiketten - och diskursen - varken är korrekt eller lämplig. Några nyckelmeningar:

Bengt försörjde sig alltså inom svensk exportindustri i fyra decennier. [...] Trots sin låga utbildning var Bengts försörjning därmed tryggad under så gott som hela hans vuxna liv. [...] När personer i Bengts situation ständigt får höra att de är förlorare och konsekvent behandlas som förlorare, ökar risken att fler börjar känna sig och bete sig som förlorare.

Martina Jarminder i Skånska Dagbladet kommenterar

Jag har träffat Bengt, eller i alla fall hans motsvarighet. Vi kan kalla honom Gunnar. Gunnar gick på cv-kurs och datakunskap på arbetsförmedlingen. Där fick 63-årige Gunnar med pekfingervalsen göra datorövningar på mellanstadienivå och sitta av obligatoriska närvarotimmar. Gunnar kände sig inte heller som någon vinnare. Bergh ifrågasätter varför vi gör så mot folk i arbetslivets slutskede, vilket är en rimlig fråga. Varför ska vi som samhälle trycka ner Gunnar i skorna genom att tvinga honom att söka jobb som telefonförsäljare när han redan bidragit till samhället genom att börja betala skatt tidigt i livet?

---

1. Vad kan man egentligen förvänta sig att den marknadsmässiga lönen är för vuxna nyanlända med kort skolgång i tredje världen och bristfällig läs- och skrivkunnighet?
2. Hur ska man förmå människor att ta synnerligen lågavlönade jobb?
3. Låglönelinjen skulle förändra hela samhället, inte bara villkoren för de nyanlända. Hur skulle den kunna vinna folkligt stöd?
4. Var skulle dessa jobb uppstå?

---

Idag har jag en DN-kolumn om medborgarlönsdebatten, hur den möjligen håller på att förändras, och vad man ev kan lära av det finska försöket med basinkomst (inte på webben än).

Timbro-antologin med flera intressanta texter om medborgarlön, av bl a Milton Friedman och Philippe van Parijss.

Här är QJE-artikeln som utvärderar cash-transfers till Kenyaner. En sak jag blev nyfiken på är hur de vet med säkerhet att konsumtion av alkohol och tobak inte ökade. De diskuterar detta i artikeln och lägger fram skäl att tro att svaren inte lider av så kallad "desirability bias".

Här är Evelyns Forgets utvärdering av det bortglömda basinkmostexperimentet i Dauphine (som Bregmen gör en stor poäng av).

Här är en lättillgänglig sammanfattning av de första resultaten från det finska försöket med basinkomt inom arbetslöshetsersättningen. (Jämför gärna med Expressens version)

Ardington, Cally, Anne Case, and Victoria Hosegood, ‘‘Labor Supply Responses to Large Social Transfers: Longitudinal Evidence from South Africa,’’ American Economic Journal: Applied Economics, 1 (2009), 22–48.

Posel, Dorrit, James A. Fairburn, and Frances Lund, ‘‘Labour Migration and Households: A Reconsideration of the Effects of the Social Pension on Labour Supply in South Africa,’’ Economic Modelling, 23 (2006), 836–853.

Banerjee, Abhijit V., Rema Hanna, Gabriel Kreindler, and Benjamin A Olken, ‘‘Debunking the Stereotype of the Lazy Welfare Recipient: Evidence from Cash Transfer Programs Worldwide,’’ HKS Working Paper, 2015b.