I nya avsnittet av Bergh & Wernberg diskuterar vi synteser och den typ av "Big picture economics" som ofta förekommer i populärvetenskap typ flygplatsböcker.
Avsnittet handlar ffa om hur det kan göras på ett vettigt sätt, men inleds men en kritisk granskning av den här kurvan:
Bilden ovan är från World Inequality Report 2018 och den återges i boken "Restarting the Future: How to Fix the Intangible Economy" (där den är figur 1.3).
Den uppmärksamme läsaren känner igen den som en variant av elefantgrafen, som den brukade kallas för några år sedan.
I Restarting the Future används kurvan som stöd för tesen att den senaste tidens ekonomiska utveckling har varit en besvikelse för USAs och västeuropas medelklass. Det är högst diskutabelt om det är en rimlig beskrivning. Grafen är i vilket fall som helst synnerligen lurig:
  1. Den visar inkomstutvecklingen för statistiskt sammansatta grupper, inte för länder eller för människor
  2. Den visar förändring mellan två tidpunkter, och dylika kurvor är ofta mycket känsliga för valet av start- och slutår.
  3. Den visar procentuell förändring vilket är lurigt eftersom även en stor procentuell förändring kan vara liten om startvärdet också är litet.
  4. I det aktuella fallet är startåret 1980. Västeuropa och USA var då synnerligen rika, medan stora delar av resten av världen var fattig på grund av bl a kolonisering och socialism.
  5. För att mäta real inkomst krävs data över inkomster, priser och konsumtionsmönster, och särskilt de två senare är förknippade med betydande mätfel.
  6. Skalan på x-axeln är förändrad så att de rikaste ska uppta en större del av diagrammet.
Jag har bloggat om elefantgrafen tidigare. Johan Norberg har gjort en kärnfull videokommentar.

Vilken graf vore bättra att visa i en bok som ska diskutera global ekonomisk utveckling? Det dryftar vi i podavsnittet, som finns där poddar finns - exempelvis på Spotify.