Berghs betraktelser

Nytt papper av Christian Bjørnskov och Stefan Voigt i Public Choice om hur regeringar hanterar möjligheten att deklarera undantagstillstånd (state of emergency). Ur abstract:

[...] the more advantages emergency constitutions confer to the executive, the higher the number of people killed as a consequence of a natural disaster, controlling for its severity. As this is an unexpected result, we discuss a number of potential explanations, the most plausible being that governments use natural disasters as a pretext to enhance their power. Furthermore, the easier it is to call a state of emergency, the larger the negative effects on basic human rights

Kanske kan det kallas det kombinatorisk innovation, men jag erkänner villigt att det finns ett betydande mått av lathet i vissa av mina forskningsartiklar, där det enda jag gör är att pussla ihop andras forskning så att ett mönster blir tydligt, ett mönster som alldeles för få verkar se. Här är det senaste exemplet:

För jättelänge sedan sade någon statsvetare sade att jag borde titta på Katzenstein (1985). Det kunde vara relevant för min forskning om välfärdsstaten. Jag hade aldrig hört talas om killen. Tesen visade sig, lite tillspetsat, gå ut på att exponering mot globala marknader gör länders ekonomi så volatil att de måste utveckla välfärdsstater för att skydda sig.

Det verkade skumt, så jag lade tesen på minnet. Varje gång jag snubblat över forskning som testat någon del i teorin, sparade jag den i en särskild mapp.

Sedan var det bara att vispa ihop det hela till en liten not, som visar att om något är det tvärtom: Ekonomisk öppenhet gör inte länder mer volatila och kan t o m vara särskilt viktigt för länder med stora välfärdsstater. Artikeln är open access i Scandinavian Political Studies.

Abstract:

This note describes how research on the link between economic openness and government size has changed over time. Early interpretations suggested that countries develop welfare states to compensate for volatility caused by economic openness (the compensation hypothesis). Recent findings have cast doubts on this interpretation. For example, more open economies are on average not more volatile, and economic openness does not unambiguously increase the social security demands from voters. Some recent studies suggest that economic openness is particularly beneficial for countries with high taxes and high‐income equality. A re‐interpretation of the compensation hypothesis is thus possible: Through trade, the citizens in large welfare states enjoy some of the benefits associated with cheap labour and high wage dispersion despite their domestic economy being characterized by high real wages, high taxes and a compressed wage distribution.

Min vän och danske kollega Christian Bjørnskov skrev om artikeln på Punditokraterna, och var vänlig nog att boosta den med två punktdiagram som på landsnivå illustrerar avsaknaden av samband, först mellan offentlig konsumtion och handelsvolym...

...samt mellan handelsvolym och volatilitet:

BOOA gör filmer på youtube med svenska forskare!

Nyss släpptes en film där jag går igenom 3 myter om marknadsekonomin, diskuterar klimatfrågan och dessutom är filmen samtidigt ett hemma hos-reportage - allt på mindre än 20 minuter!

Nu finns mer cross-country forskning på om det finns systematiska skillnader i överdödlighet mellan länder med olika policyresponser mot coronaviruset. Det är den flinke och produktive Christian Bjørnskov som nyttjar excess mortality från eurostat (veckovis) och detta index över olika länders policyresponser, som tycks finnas per dag (!) och bl a innehåller detta:

Slutsatsen i pappret:

Comparing weekly mortality in 24 European countries, the findings in this paper suggest that more severe lockdown policies have not been associated with lower mortality.

Grafiskt illustreras resultatet genom att jämföra länder med stark/svag lockdown och deras respektive överdödlighet, dvs dödlighet 2020 jämfört med snittet 2017-2019.

Sista ordet är knappast sagt, bl a eftersom det kontrafaktiska utfallet är okänt: Vi vet inte hur det skulle gått i länder med "easy lockdown" om de haft hårdare restriktioner. Men det kan vara bra att veta att det inte syns något mönster enligt vilket länder med kraftig lockdown hade lägre dödlighet.

Ofta hävdas att temporära uppehållstillstånd försvårar integrationen pga den osäkerhet de skapar. Men teoretiskt kan man tänka sig motverkande effekter av att det blir svårare att få stanna så länge det finns åtminstone någon chans att få permanent uppehållstillstånd. Här är en studie av Matilda Kilström, Birthe Larsen och Elisabet Olmesom som hittar vissa sådana effekter i Danmark:

We study a Danish reform in 2002 that lowered the ex ante probability of refugees receiving permanent residency by prolonging the time period before they were eligible to apply for permanent residency

Resultaten ter sig tämligen intuitiva:

the reform significantly increased enrollment in formal education, especially for females and low skilled individuals. In terms of employment and earnings, coefficients are in general negative but non-significant. ... The reform had a negative impact on criminal activity driven by a reduction among males. There are no effects on health outcomes and significant but relatively small negative effects on childbearing for females. The results do not seem to be driven by selection, since the reform had no significant effect on the share that stayed in Denmark in the long run.

Min kollega i Lund Thomas Hofmarcher har undersökt hur längre grundskola påverkar graden av fattigdom, med flera olika fattigdomsmått och utbildningsreformer som källa till variation. Resultaten är intressanta:

I find economically large poverty-reducing effects of education that are larger than the pure correlation would suggest, relying on 37 compulsory schooling reforms across 23 countries in my preferred specification. An additional year of education leads to a relative reduction of living in poverty and social exclusion of about 29%.

Huvudreultatet rör relativ fattigdom, men det finns även effekt på absoluta mått:

In addition to reducing the likelihood of relative income poverty, education also reduces the likelihood of lacking basic necessities in the household, and living in a household with weak labor market attachment.

En lustig detalj är att resultatet är högst relevant för EUs 2020-strategi eftersom många länder fortfarande inte har obligatoriskt gymnasium. Ur conclusions:

Taking as an example the Europe 2020 strategy with its aim to reduce rates of poverty and social exclusion from 23% in 2008 to 19% in 2020, the potential contribution of increasing educational attainment is considerable. The magnitude of the main estimate for poverty and social exclusion in this paper (10 pp) cannot be viewed as an effect across the entire population given its LATE nature. It points however to large gains among the lower-educated part of the population, who might benefit from additional years of education. Compulsory attendance of upper secondary education or compulsory vocational training after completion of lower secondary education are measures that could be taken and that most European countries have not yet introduced.

Nu är frågan: Om EU tvingar alla medlemsländer att införa obligatoriskt gymnasium, hur säkra kan vi vara på att effekten blir fattigdomsreducerande även då?

Källa: Thomas Hofmarcher, "The Effect of Education on Poverty: A European Perspective" Lund University, Department of Economics Working Paper No 2019:9: