Berghs betraktelser

1. Den talar om januariavtalet och inflytandet från L och C på LAS, men utelämnar att nya LAS är en följd av en kompromiss mellan (vissa av) parterna på arbetsmarknaden.
2. I denna uppgörelse var det arbetstagarsidan/facket som drev heltid som norm.
3. Det är naturligtvis inget tvång, trots att ordet upprepas i artikeln. Det står kommuner (och andra arbetsgivare) fritt att utöka budgeten för att leva upp till heltidsnormen.

Bakgrund: Bra sammanfattning av nya LAS finns här:

Survey data från 2002 analyseras i denna publikation:

Lennart G Svensson & Ylva Ulfsdotter Eriksson (2009). Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur yrken uppfattas och värderas.

Frågan som ställts är:

"Ange för varje yrke hur det värderas i samhället vad gäller status"

med svar på en skala från 1 (lägsta möjliga status) till 9 (högsta möjliga status).

Topp-5:

Botten-5:

Servitör/servitris hamnar på 90e plats (medelvärde 2,94)

1. Diverse egenheter i migrationspolitiken och dess implementering gör att det finns papperslösa i Sverige som vill vara här men är utsatta och vill/behöver jobba för sin försörjning.
2. Svenskar har av lite olika skäl ofta etiska invändningar mot att dra nytta av papperslösas vilja att arbeta, men...
3. ...det finns undantag: De moraliska mellanhänderna. Dessa företag erbjuder en verksamhet som är tillräckligt ordnad och dyr för att vara acceptabel för folkflertalet, men via ett eller flera lager av mellanhänder är det ofta billig papperslös arbetskraft som gör åtminstone delar av det faktiska jobbet.

David Graebers idé om s k bullshit jobs är suggestiv (här är en föreläsning av honom). Men stämmer den? Man kan onekligen ha synpunkter på Graebers empiriska metod, att be alla som tycker sig ha meningslösa jobb maila Graeber och berätta om detta.'

Och mycket riktigt kommer nu forskning som ifrågasätter om fenomenet är särskilt vanligt:

David Graeber’s ‘bullshit jobs theory’ has generated a great deal of academic and public interest. This theory holds that a large and rapidly increasing number of workers are undertaking jobs that they themselves recognise as being useless and of no social value. Despite generating clear testable hypotheses, this theory is not based on robust empirical research. We, therefore, use representative data from the EU to test five of its core hypotheses. Although we find that the perception of doing useless work is strongly associated with poor wellbeing, our findings contradict the main propositions of Graeber’s theory. The proportion of employees describing their jobs as useless is low and declining and bears little relationship to Graeber’s predictions.

Ur abstract till Soffia M, Wood AJ, Burchell B. Alienation Is Not ‘Bullshit’: An Empirical Critique of Graeber’s Theory of BS Jobs. Work, Employment and Society. June 2021.

I Kvartal finns en något förbryllande artikel med rubriken

Mörkertalet på arbetsmarknaden – svenskfödda största problemet

Ingressen lyder:

Till skillnad från vad som brukar framföras i debatten om självförsörjning är det inte utrikes födda som är det största problemet – utan personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar. När man höjer inkomstkravet för vem som klassas som förvärvsarbetande är det i den gruppen som det största mörkertalet finns.

Här blinkar en varningslampa: första meningen är en utsaga om nivåer på ett problem. Andra meningen är en utsaga om hur problemet förändras vid en definitionsförändring. Båda kan vara sanna och intressanta. Men förändringar säger inget om nivåer.

Kvartal har bett SCB räkna ut vad som händer med andel och antal förvärvsarbetande i Sverige om gränsen för att räknas som förvärvsarbetande höjs från 99 kronor till 18 000 kronor, dvs till nivån för de lägsta kollektivavtalade lönerna i Sverige för personer som fyllt 20. En bit in i texten styrks min farhåga:

Den största förändringen, både procentuellt och i absoluta tal, finns i gruppen inrikes födda med minst en inrikes född förälder. När inkomstgränsen höjs växer gruppen med 70 procent och 450 000 personer.

Det finns ingen anledning att betvivla detta. Men när en förändring är stor procentuellt beror det ofta på att värdet är litet initialt. Och att den absoluta förändringen är stor (450 000) beror kan enkelt förklaras av att gruppen inrikes födda med minst en inrikes född förälder också är stor.

Och mycket riktigt, jämförs andelar i olika grupper som inte når upp till 18 000 kronorsgränsen, ser det ut exakt som förväntat:

För övrigt är ett mörkertal är enligt Nationalencyklopedin

den andel av faktiskt inträffade företeelser, t.ex. sjukdom eller brott, som inte anmäls och därmed inte finns med i statistiken

Kvartals artikels rör således inte något mörkertal i ordets faktiska bemärkelse, eftersom alla inkomster är hämtade ur statistiken. Däremot finns det en synnerligen vilseledande rubrik och ingress.