Blir man mer höger av att gå på ett college med många rika?
I senaste AJPS görs ett bidrag till frågan om var våra politiska åsikter kommer ifrån:
Mendelberg, T. , McCabe, K. T. and Thal, A. (2017), College Socialization and the Economic Views of Affluent Americans. American Journal of Political Science, 61: 606-623.
Gratisversion här.
Tesen tycks vara att studenter påverkas av sociala interaktioner under collegetiden, och den som går på ett college med många rika blir ekonomiskt mer åt höger.
Ur abstract:
We develop, test, and find support for a theory of class cultural norms: These preferences are partly traceable to socialization that occurs on predominantly affluent college campuses, especially those with norms of financial gain, and especially among socially embedded students. The economic views of the student's cohort also matter, in part independently of affluence. We use a large panel data set with a high response rate and more rigorous causal inference strategies than previous socialization studies.
Surveyfrågan de analyserat är instämmande i påståendet "Wealthy people should pay a larger share of taxes thanthey do now" och artikelförfattarna menar att de bättre än tidigare studier visar att detta faktiskt är en kausal effekt, snarare än driven av att mer högervridna studenter väljer rikare college:
The affluent campus effect holds with matching, among students with limited school choice, and in a natural experiment; and it passes placebo tests.
Kommentar 1: Pappret är någorlunda övertygande, bl a genom att effekten är större bland studenter som interagerar mer med andra studenter.
Kommentar 2: Samhällsvetares användande av begreppet placebotest borde styras upp (eller möjligen upphöra). I detta fall har de kollat att det saknas effekt för andra frågor som inte har en tydlig höger-vänster dimension. Det är således möjligt för den som vill p-hacka sig in i topptidskrifterna, att kolla igenom mängder av surveyfrågor, välja en där signifikanta effekter kan hittas, göra denna till huvudhypotes och sedan välja två frågor där det inte finns effekter och kalla dessa för placebotest. (tror dock inte att författarna till denna studie gjort på detta vis...)
comments powered by Disqus