På Ekonomistas har Johanna Möllerström skrivit ett intressant inlägg om etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek, och fått några intressanta kommentarer av Rodney Edvinson, mannen bakom http://www.historia.se/

Jag postade nyss följande kommentar angående Rodneys invändningar:

Jag har aldrig uppfattat måtten på etnisk heterogenitet som särskilt problematiska, tvärtom dyker upp ganska ofta som kontrollvariabler i regressioner just för att en hel del tyder på att detta potentiellt spelar roll för ganska många samband som studeras både av ekonomer och statsvetare.

Invändning 2-4 ligger det mer i. Det finns en diskussion kring hur robusta dessa samband är, och jag tror i likhet med Palme att jämförelsen utvecklingen i Sverige och Danmark har andra förklaringar. Tesen testas ju f ö i detta nu: Jag spår ökade skatter framöver i Sverige, trots högre etnisk heterogenitet än på länge.

Min huvudpoäng är dock följande: Diskussionen för som om välfärdsstaten tar från rika och ger till fattiga, och tanken är då att rikas acceptans för detta minskar när det fattiga är mer annorlunda till hudfärg, religion och liknande karakteristika.

En stor välfärdsstat som den svenska ägnar sig emellertid mestadels åt att ta från alla vid ett tillfälle i livet, och ge till alla vid andra tillfällen i livet. Det finns flera försök att skatta hur mycket av den svenska välfärdsstaten som är intra-individuell och inter-individuell omfördelning, men alla studier jag sett (en gjorde jag själv, för länge sedan) tyder på att intra-individuell omfördelning dominerar.

Som exempel kan nämnas det svenska pensionssystemet, vår i särklass största transferering, som till stora delar är en ren livscykelomfördelning, med viss omfördelning från män till kvinnor (pga skillnader i livslängd) och viss vertikal inkomstomfördelning (pga sk. tak och golv i systemet). Dessutom krävs 40 års boende i Sverige för full garantipension (golvet i systemet). Jag har således svårt att se hur ökad etnisk heterogenitet skulle minska stödet för det svenska pensionssystemet.

Däremot är situationen annorlunda för försörjningsstödet (tidigare socialbidrag). Här har mer än hälften av mottagarhushållen under lång tid haft utländsk bakgrund, och samtidigt har stödet som andel av BNP minskat kraftigt (då det skyddar en viss köpkraft, snarare än inkomst relativt löneutvecklingen). Jag tror inte att de teorier Johanna redogör för kan avfärdas som förklaring till detta mönster.