Den 9 januari fick Finanpolitiska rådet kritik på DN-debatt av Hans Lööf och Gustav Martinsson på KTH för sin idé att nyanlända bör integreras med hjälp av nya typer av jobb med låg lön och låga kvalifikationer. Rådet svarade, Mats Hammarstedt gjorde några kommentarer och Lööf och Martinsson återkom i en slutreplik.

Två kommentarer till denna debatt:

Av Hammarstedts inlägg framgår att L&M (medvetet eller omedvetet) väljer att beskriva verkligheten på ett sätt som förminskar problemen:

Lööf och Martinsson konstaterar att skillnaden i sysselsättning mellan utrikes födda och inrikes födda personer med förgymnasial utbildning i åldern 15-74 år är "närmast marginell" och uppgår till ungefär 2 procentenheter. [men] integrationsdebatten i dag [handlar] om nyanlända flyktingar. Det är då tveksamt att göra en jämförelse av sysselsättning mellan inrikes födda och den totala utrikes födda befolkningen. För det andra ger åldersintervallet 15-74 år en missvisande bild [då] en stor andel inrikes födda med förgymnasial utbildning som är äldre än 64 år pensionerats.

När genomsnitten konstrueras brett missar L&M det faktiskt problematiska, vilket Hammarstedt ger två exempel på:

Mellan kvinnor från Afrika med förgymnasial utbildning och infödda kvinnor uppgick sysselsättningsskillnaden till närmare 20 procentenheter! [...] Enligt Statistiska Centralbyrån hade ungefär 40 procent av flyktingarna från Irak och Syrien år 2013 en utbildning som snarast motsvarar svensk grundskoleutbildning.

Antingen känner L&M inte till att verkligheten ser ut på detta vis, alternativt väljer de att inte lyfta fram denna bild för att den leder till slutsatser de ogillar.

En andra kommentar rör den studie som L&M åberopar i sin slutreplik:

Den enda någorlunda systematiska studien som gjorts om samband mellan specifikt flyktinginvandrares sysselsättning och lön på den svenska arbetsmarknaden, vad vi känner till, återfinns i arbetsrapporten Employer attitudes towards refugee immigrants (Lundborg och Skedinger 2014). I studien ställer författarna frågan "Om den lägsta kollektivavtalade lönen minskar med 20 procent för flyktinginvandrare hur påverkar det sysselsättningen för denna grupp?" Frågan är riktad till 849 svenska arbetsgivare med erfarenhet av flyktinganställd personal från Eritrea, Etiopien, Somalia, Sudan, Bosnien, Iran, Irak och Kosovo. Hälften svarade ingen effekt alls, medan 43 procent menade att effekten skulle bli liten och mindre än 10 procent svarade att effekten skulle bli stor.

L&M anser uppenbarligen att denna studie stärker deras position eftersom effekten av att tillåta 20 procent lägre löner skulle bli liten. Det ska dock noteras att detta är en enkät som gjorts bland existerande arbetsgivare, på arbetsplatser och i företag som strävar efter att gå runt till rådande lönenivåer. Det betyder att de använder sig av relativt högkvalificerad arbetskraft, och sannolikt är tämligen okänsliga för priset på lågkvalificerad arbetskraft.

Vid lägre lönenivåer skulle helt andra företag och verksamheter kunna gå att räkna hem ekonomiskt, verksamheter som i högre utsträckning bygger på billig arbetskraft. Den effekt man kommer åt genom att studera existerande arbetsgivares beteende kommer således troligen att underskatta hur många jobb som skulle skapas.