I går deltog jag alltså i en halvdagskonferens på Fores: Hur ordnar vi jobb och bostäder åt människor på flykt? Det var en intressant tillställning, även om Fores lokal är för liten för denna typ av grejor.
Från mina egna anteckningar under dagen (på intet sätt representativa för dagen):
  • Enligt statskontoret skulle staten inte spara pengar på att bygga egna asylboenden
  • Asylsökanden tackar ofta nej till boende på annan ort än den där de först hamnar: De vill stanna där de börjat lära sig hitta och föredrar ett ofta enkelt boende i Sundsvall framför ett bättre och större boende i Vilhemina.
  • Hans Lind har gått i pension från KTH (men har inte på något sätt mattats av)
  • I Sverige har det byggts för få lägenheter för människor med låga inkomster. Linds tips: Bygg med plastmatta och små rum så att de rika inte vill bo där!
  • Enligt Peter Karpestam på Boverket avviker storstäderna från landsgenomsnittet såtillvida att färre flyttar från sin hyresrätt, men fler flyttar från sin bostadsrätt. En trolig effekt av hyresregleringen.
  • En dålig sak med etableringsreformen: Etableringsersättningen betalas ut i efterhand, vilket gör att nästan alla nyanlända måste börja med att ansöka om försörjningsstöd.
  • Erik Nilsson, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartmentet öppnade för marknadshyror: Citerat ur minnet: "det finns nackdelar men vi behöver lyfta på alla stenar". Som exempel på argument mot marknadshyror nämner han rekryteringsproblem för offentlig sektor: Med marknadshyror skulle ingen undersköterska skulle ha råd att bosätta sig i stlms innerstad.
    Min kommentar: Ett argument för att ha hyresreglering är alltså att vi ska slippa betala undersköterskor marknadsmässiga löner. Fascinerande.
Videoklipp från hela konferensen.
Här är en videolänk till min egen presentation samt mina bilder på slideshare
Vad jag sade? Det vanliga, möjligen något mindre inlindat. Nyckelbild nedan!