Riksbanken har släppt en analys av den expansiva penningpolitikens fördelningseffekter. Det är ett intressant ämne, men analysen är grund (7 sidor får betraktas som lite i dessa sammanhang) och många formuleringar reser frågetecken. Till exempel skriver Riksbanken:

Det är även svårt att bestämma riktningen på effekten – en expansiv penningpolitik bidrar både till stigande tillgångspriser och högre sysselsättning, vilket har motverkande fördelningseffekter.

Kommentar: Det är tveksamt om negativ ränta är mer sysselsättningsfrämjande än nollränta eller väldigt låg ränta, men även om en sådan effekt skulle finnas är det knappast självklart att den främjar sysselsättningen mer för låginkomsttagare, vilket krävs för att effekten ska motverka ökad inkomstspridning.

I en situation där de arbetslösa har a-kassa torde effekten vara den motsatta eftersom akassan har ett ersättningstak. Om penningpolitiken gör att sysselsättningen ökar, är inkomsteffekten alltså större för den med välbetalt jobb. Effekten av att lämna försörjningsstöd är såklart mer "pro-poor" men jag ser inte varför den totala effekten av sysselsättningseffekt självklart är negativ på inkomstspridningen.

Vidare skriver banken:

En av huvudförklaringarna till att spridningen i inkomster har fortsatt att öka är att skillnaderna i inkomsterna mellan de som inte arbetar och de som har arbetsinkomster har blivit större.

Kommentar: Detta är högst tveksamt, och Riksbanken är tämligen ensam om att tolka utvecklingen på detta sätt. Så här skrev exempelvis finansdepartementet i den fördelningspolitiska redogörelsen (en bilaga till statsbudgeten) från 2017.

När de ökade inkomstskillnaderna delas upp på de inkomstslag som ingår i den disponibla inkomsten förklaras de ökade skillnaderna framför allt av ökade och mer ojämnt fördelade kapitalinkomster.

Och så här skrev Daniel Waldenström i Ekonomisk Debatt nyligen:

En andra slutsats är att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat under decennierna sedan 1980-talet. Denna ökning är inte specifik för Sverige, men den har varit större i Sverige än i andra länder. Viktiga förklaringar till ökningen är ökade kapitalinkomster i toppen av fördelningen, sänkta inkomstskatter samt ökade löneskillnader i samband med 1990-talskrisen

Till sist: de långsiktiga effekterna av att ständigt sätta fart på sedelpressar (om än virtuella sådana) vid kriser, analyseras (föga förvånande) inte.

Icke desto mindre: Kul att frågan åtminstone diskuteras!

Se även detta blogginlägg om olika bidragande faktorer för inkomstojämlikheten.