Idag diskuterades mitt kapitel i Fores-boken "Hela staden" på ett seminarium i Stockholm. Jag fick mothugg av Jonas Frycklund på Svenskt näringsliv, som menade att ett räknefel av mig på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken ledde mig till omotiverad optimism rörande arbetsmarknadsgapet mellan svenkfödda och utomnordiska invandrare. Jonas menade också att min sammanfattning av studier kring invandringens effekt på de offentliga finanserna (jag skriver att effekten är negativ men relativt liten) motsägs av nyare studier såsom Ruist & Flood.

Det var uppfriskande!

Jonas har rätt i att etiketterna i Figur 2 i boken hamnat fel, och att detta gör att det står fel siffror i fotnot 22 som bygger på figuren. Jag beklagar detta och tackar för påpekandet. Det kan diskuteras om detta är ett räknefel, men det stämmer i vilket fall som helst inte att felet leder till omotiverad optimism. Den korrekta figuren visas nedan:

Gapet mellan svenskfödda och utomnordiska när det gäller förvärvsfrekven är betydande, men om något syns en viss minskning av gapet under tidsperioden. (Förbättringen tycks hålla i sig även med nyare data).

När det gäller nyare studier kring effekten av invandring på offentliga finanser stämmer det inte att jag inte refererar till Ruist och Flood. Möjligen missade Jonas detta eftersom referensen är till långtidsutredningen, SOU 2015:104 som de skrev på uppdrag av. Jag delar f ö helt Ruists summering i frågan:

Senaste halvåret har olika aktörer påstått alltifrån att flyktinginvandringen fullständigt ruinerar oss till att den är en vinstaffär. Båda påståendena är lika felaktiga, säger Joakim Ruist.

Slutligen kan tilläggas att huvudpoängen i kapitlet är att oavsett vad man tror om effekten hittills, borde diskussionen fokusera på hur det kan bli bättre framöver.