Det börjar hända saker i debatten om gigekonomin. I dagarna släpptes Qaisar Mahmoods bok, "En av dem" som skildrar Mahmoods arbete som matkurir. I Nyhetsmorgon i Tv4 resonerar han kring medelklassens normer och varför människor mår dåligt när de beställer hem mat, och lanserar tesen att många i medelklassen har normer från bondesamhället som säger 'själv är bäste dräng', vilket rimmar dåligt med att beställa pizza. Sakine Madon har läst boken och skriver om den i UNT:

Författaren Qaisar Mahmood, till vardags managementkonsult, jobbade under förra våren extra som matbud i centrala Stockholm. Den erfarenheten beskrivs i nyutkomna "En av dem" (Mondial). Men det är inget vanligt wallraffande för att visa hur tufft de mörkhyade matbuden i färgglada kläder och med låda på ryggen har det. Mahmoods slutsats är tvärtom att vi borde beställa mat – men respektera och se människorna som levererar den. [...] I hans "vanliga" umgängeskrets finns det gott om personer från medelklassen som moraliserar över gigekonomin, men utan att egentligen intressera sig för dem som utför jobben. [...] Beställ gärna mat, men säg tack och möt budets blick, välj bort den kontaktlösa leveransen, är hans råd.

Sociologen Linda Weidenstedt har också kommenterat på soetech.org

I TV4-inslaget berättar Qaisar Mahmood att matbudens perspektiv på sina jobb inte är offerperspektivet som det ofta framställs som i debatten. De ser sig snarare som entreprenörer som – precis som andra invandrargrupper har gjort före dem – karvar ut en liten del av kakan för att förbättra tillvaron för sig själva och sina barn. Att förfoga över den delen av kakan uppfattar de inte som ovärdigt

Själv har jag en text på liberaldebatt.se som resonerar kring den vanliga åsikten att den lata medelklassen borde hämta sina pizzor själv. Min slutsats är snarlik Sakine Madons:

Enkla och slitsamma jobb blir vi inte av med. Men vi kan motverka att människor har slitsamma jobb så länge att det ger förslitningsskador. Den som bekymrar sig över giggares arbetssituation kan också göra en del helt på egen hand. Var en resonabel och vänlig kund. Ge dricks. Bidra till en arbetsmarknad där matkurirer, pizzabagare och andra får fler och bättre möjligheter att försörja sig.

Slutligen kan nämnas att min och Joakim Wernbergs essä "Till gigekonomins försvar" gav upphov till lite olika typer av kritik när den recenserades av vänsterskribenter, något vi resonerar kring i poddavsnitt #104.