Diagrammet nedan visar utvecklingen av BNP och BNP per capita i Sverige från 2015 års ekonomiska vårproposition (2014/15:100) (intressant nog tycks motsvarande diagram inte finnas med i senare budgetar, inkl den som kom idag).

Regeringen yvas över den goda BNP-utvecklingen, andra påpekar att BNP per capita tycks stå nästan stilla. Vilket mått är då mest relevant? För att fundera över svaret på den frågan, gör följande enkla tankeexperiment:

Antag att landet A består av två invånare, som båda producerar och tjänar 200 kronor. BNP är således 400 kronor, och BNP per capita är 200. Nästa år har deras inkomster ökat till 220, men det har också dykt upp en tredje invånare, som invandrat, och som tjänar mindre: 100 kronor.

Fördelningen (200, 200) har således förändrats till (220, 220, 100).

Bör landet och dess finansminister nu vara stolt över den höga tillväxten (ökningen av BNP från 400 till 540 är en ökning med 35%!) eller bekymrad över att BNP per capita fallit från 200 till 180, dvs med 10%?

Vilket mått vore mer relevant? Pja, varför inte beräkna BNP per född i landet, som i exemplet ökat från 200 till 220, dvs med 10%. Då undviks att invandring automatiskt anses öka eller minska välståndet. Istället spelar det roll hur invandringen hanteras. Om landet gravt missköter sin migrationspolitik blir de som fötts där mindre produktiva och detta kommer att synas i statistiken. Om det går bättre, kan migration bidra till att de som fötts i landet blir mer produktiva, och då ökar BNP per född.

Måttet säger naturligtvis inte allt, men det säger mer än BNP och BNP per capita. Det kombineras lämpligen med ett mått på inkomstspridningen (vissa lär finna det problematiskt att denna ökat), liksom det kan vara av intresse att beakta vad den invandrade vunnit på utvecklingen (inkomsten 100 kan ju vara betydligt högre än vad hen tjänade i sitt hemland).

Uppdatering Sept 2022

Gjorde en längre tidsserie för real bnp och real bnp/capita (egna beräkningar utifrån SCB/ekonomifakta)