I senaste Ekonomisk Debatt skriver jag och Gissur Erlingsson om riskerna med kommunal tillväxtpolitik. Vi konstaterar att åtgärder ofta motiveras med att de är tillväxtfrämjande, utan att det preciseras på vilket sätt: Är det produktivitet, totala inkomster, inkomster per capita eller något annat som ska får att växa?
Vi konstaterar också att åtgärder som vidtas inom den lokala tillväxtpolitiken i olika kommuner kan vara komplementära (när åtgärder i en kommun underlättar även för andra kommuner) eller substitut (när kommunerna konkurrerar med varandra i ett nollsummespel).
Dessutom påpekar vi att en del så kallad platsmarknadsföring i kommunerna sker genom att kommunala bolag ägnar sig åt sponsring av exempelvis idrottslag, och det det är oklart både vad kommunerna gör och vad de får göra på det området.
Vi skrev även en Perspektiv-artikel i Dagens Samhälle, med rubriken
Kommunal marknadsföring blir lätt skatteslöseri
På denna artikel svarade "platsstrategen och Heart Directorn" Michael Nilsson:
I en marknadsekonomi är det knappast den enskilda kommunens uppgift att skapa samhällsekonomiska vinster för Sverige som helhet, och dessutom är det fel att framställa kommunala ambitioner som konkurrens om en ändlig resurs. Kanske beror det på att artikelförfattarna bara räknar befolkningens huvuden och inte ser till deras hjärtan. [...] Smarta kommuner inser att tillväxt inte bara handlar om att inspirera till inflyttning utan att också stävja utflyttning.
Han avslutar:
Som platsstrateg har jag bidragit till att skapa goda strategiska förutsättningar för kommunal tillväxt från Hudiksvall i norr till Malmö i söder. I Söderhamn vände vi en negativ befolkningstrend som pågått i 21 år. I Danmark fick jag en inbjudan att som ensam svensk delta i den nationella varumärkesprocessen, Branding Danmark (danskarna gillar konsulter som kan visa resultat).
Det är utmärkt om kommuner siktar på att ha korta handläggningstider, smarta trafiklösningar, kvalitet i välfärden och nolltolerans mot korruption. Däremot är det problematiskt om kommuner lägger mycket resurser på att slåss om en begränsad resurs, såsom uppmärksamhet på sociala medier, flyttströmmar eller utlokalisering av statliga verk. [...] Vad smarta kommuner faktiskt bör inse är att tillväxt ytterst är en fråga om produktivitet: att göra rätt saker på rätt sätt. Det främjas bland annat av faktorerna vi nämnde ovan, och konkurrens i dessa dimensioner är inte ett nollsummespel.
Nu till det riktigt intressanta: Jag har skrivit om detta tidigare (med ett fokus på kommunernas strävan efter befolkningstillväxt) och även då fått svar från samma person. Då skrev han:
Bergh förordar att kommuner ägnar sig åt SOVA, det vill säga Skola, Omsorg, Vård och Allmän skötsel. Själv ser jag mest fördelar med att kommuner skapar egen tillväxt
Denna syn på kommuner som fokuserar på kärnverksamheterna är problematisk, för att inte säga hånfull mot de kommuner som fokuserar på just vad de ska fokusera på: välfärd för kommuninvånarna.