Ur Hultkrantz kapitel i ESO 2024:2
En statlig utredning om den ekonomiska statistiken för tjugo år sedan (SOU 2002:118) kom fram till att SCB:s funktion för ekonomisk analys borde förstärkas väsentligt. [...]
Förslaget ledde till att analysfunktionen övergick under 2002 till att bli en egen enhet med eget anslag i SCB:s budget, enheten för ekonomisk analys. Enhetschefen rekryterades externt och gavs titeln chefekonom. [...] Efter några år tycks emellertid denna enhet ha fastnat i en spagatställning mellan myndighetens båda lokaliseringsorter och andra problem som primärt verkade ha orsakats av pensionsavgångar och organisationsförändringar. [...]
År 2011 fick jag därför i uppdrag av myndigheten att utreda enhetens framtid (Hultkrantz 2011). Mina intervjuer visade att många forskare och andra användare önskade en förstärkt satsning på en ekonomisk analysenhet vid SCB. [...] Tyvärr valde SCB:s dåvarande ledning att gå en annan väg och avveckla enheten. [...]
Under senare år har behovet av en sådan analysenhet inom SCB påtalats flera gånger av nationalekonomiska forskare (t.ex. Waldenström 2017). Senast har detta gjorts av en grupp forskare som var knutna till Coronakommissionens arbete (Ekholm m.fl. 2023).

Referenser
Ekholm, K., Persson,T., Nordström Skans O. och Åkerman, A. (2023), "Covid-19 och svensk ekonomi: Realtidsdata som underlag för att förstå kriser", Ekonomisk Debatt 51(2), 14–24.
Hultkrantz, L. (2011), "Förslag till förändrad organisation och inriktning för SCBs ekonomiska analysenhet", PM till SCB lämnat 31 oktober 2011.
SOU 2002:118, Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken, Statens offentliga utredningar.
Waldenström, D. (2017), "Vem kan leda SCB in i framtiden?". Ekonomistas.se (blogg) 2017-05-29.