På DN-debatt skriver Samuel Kazen Orrefur och Daniel Suhonen utifrån en Katalys-rapport att staten bör återta kontrollen över den svenska kronan genom att riksbanken introducerar en e-krona och samtidigt fråntar de privata bankerna rätten att skapa pengar.

Artikeln kommer sannolikt att uppfattas som ett inlägg från vänster. I en bisats nämns av någon anledning att staten med e-kronan skulle kunna finansiera investeringar och klimatomställning men hur pengar ska användas är ju en helt annan fråga än principen om vem som ska få skapa dem.

Faktum är dock (vilket författarna också noterar) att det länge funnits en liknande liberal kritik mot ett system där staten har monopol på att skapa pengar (vilket för vissa liberaler är illa nog) och dessutom delar med sig av detta monopol till vissa (på oklara grunder utvalda) privata affärsbanker (vilket är vad vänstern ffa ogillar).

Man kan gå tillbaka exempelvis till Hayek-doktoranden Vera Smiths avhandling från 1936 The Rationale of Central Banking (finns i fulltext på denna länk, Yeagers förord läsvärt), eller till CENTRAL BANKING AND THE FED: A PUBLIC CHOICE PERSPECTIVE av Richard E Wagner i Cato Journal från 1986.

Där skriver Wagner:

the fractional reserve system of banking requires the government to share the seigniorage from monetary expansion with commercial banks. And the lower the required reserve ratio, the greater is the share captured by commercial banks [...] Recognition ofthis sharing of seigniorage raises the possibility that the Fed represents not just a means of increasing taxes but also a method of cartelizing what would otherwise be a competitive banking industry.

Intressant nog noterar Wagner i samma artikel följande:

a government that wanted to increase its command over resources through inflation would understandably want to replace a competitive system of free banking with some form of regulation or direct provision of banking (min kursivering)

Tidigare har alltså riksbanken behövt hjälp av privata affärsbanker för att få ut nya pengar i ekonomin, men med ny teknik finns inte längre detta behov. Om Riksbanken inrättar en elektronisk valuta som den ensamt kontrollerar och staten säger att det är denna som gäller när man ska betala skatt, blir det avsevärt svårare för affärsbankerna att tjäna pengar.

Föga förvånande har de gång på gång kritiserat planerna på en e-krona, exvis i DN och i Affärsvärlden, ur vars ingress jag citerar:

Bankföreningen varnar Riksbanken för att konkurrera med kommersiella banker genom ett eventuellt införande av en e-krona.

Här får man ge en eloge till Bankföreningens VD Hans Lindberg för att han får det att låta som illojal konkurrens om riksbanken skulle införa en ekrona, som om vi hade ett fribankssystem där staten via riksbanken plötsligt klampar in. I själva verket är det alltså riksbanken som delat med sig av sitt monopol på att skapa pengar till de privata affärsbankerna.