Visar poster taggade globalisering:

Johanna Möllerström i Svenska dagbladet om vinsterna av öppnare gränser:

Johanna Möllerström skriver i Svenskan idag om vinsterna av öppnare gränser:
Det är alltså vare sig märkligt eller förvånande om människor från ett rikt land bryr sig mer om sina landsmän än om dem från fattigare länder. Vad blir då konsekvensen för frågan om öppnare gränser, som i slutändan handlar om att väga ökad välfärd för världens fattiga mot en eventuellt något minskad välfärd för invånarna i det egna, rika, landet? Dani Rodik vid Harvard University, en känd nationalekonom, ställer sig den frågan. Han kommer fram till att en genomsnittlig person i till exempel Sverige måste bry sig mer än fem gånger så mycket om andra människor i Sverige, jämfört med människor i till exempel Syrien för att det ska gå att försvara åsikten att gränserna inte bör vara mer öppna än vad de är nu.
Här är en presentation av Dani Rodrik där han resonerar kring frågan.
Kontentan är att även om man utgår från att vissa svenskars löner pressas nedåt av ökad invandring, så vinner invandrarna väldigt mycket mer. I likhet med många andra ekonomer landar alltså även Rodrik i att ökad invandring till rika länder är ett effektivt sätt att minska de globala klyftorna.
I presentationen hittade jag också en aktuell graf över den globala inkomstfördelningen:


Om globaliseringens effekter

Den 11 mars talade jag om globalisering och fattigdom för Lunds politiska och ekonomiska förening (lupef). Här kommer sent omsider presentationen:



Bergh, A., and T, Nilsson. 2014. Is Globalization Reducing Absolute Poverty?, World Development, 62, 42-61.
Bergh, A., T. Nilsson and I. Mirkina. 2014. Globalization and institutional quality: A panel data analysis. Oxford Development Studies.
Bergh, A., and Nilsson, T. 2010. Good for living? On the relation between globalization and life expectancy. World Development, 38, 1191-1204.
Bergh, A., and Nilsson, T. 2010. Do liberalization and globalization increase income inequality? European Journal of Political Economy, 26, 488-505.

Så vad har vi lärt oss av dessa studier? En minisammanfattning följer:
Bästa nyheten: Ökad globalisering i fattiga länder tenderar följas av minskad absolut fattigdom. Effekten drivs av liberalare handelspolitik (sänkta tullar och handelshinder) och av informationsflöden (bl a internet och telefoni). Effekten går endast till en mindre del genom ökad tillväxt, vilket tyder på att globalisering är pro-poor i dessa länder. Såvitt det går att komma åt med IV-skattningar (baserade på McDonaldsnärvaro och globalisering grannländer) tycks effekten vara kausal (även om korrelationen är intressant även utan en kausal tolkning).

Givet detta resultat är det kanske mindre förvånande att globalisering också är förknippad med ökad förväntad livslängd, både i rika och fattiga länder.

Det finns tendenser till att ökad globalisering - ffa handelsflöden - leder till ökad inkomstspridning inom länder, men detta gäller främst i rika länder. Våra estimat tyder exempelvis på att en fjärdedel av den ökade giniojämlikheten i Sverige sedan 1980 kan förklaras av ökad globalisering.

Det finns dock smolk i glädjebägaren: Ökad globalisering tycks följas av ökad institutionell kvalitet - men bara i rika länder. I fattiga länder - i synnerhet sådana som har gott om naturresurser - följs ökade handelsflöden av ökad korruption. Här är kausaliteten inte självklar (och vi hittade aldrig bra instrument). Men oavsett vad som är hönan och vad som är ägget är det illavarslande att många fattiga länder befinner sig i ett läge med ökande korruption och ökande handel med värdefulla naturresurser.

Ur Wired: om det tuffa jobbet att moderera sociala medier

Tidskriften Wired lyckas fortfarande då och då publicera riktigt bra artiklar som överraskar läsaren genom att påpeka något som händer just nu. Ett exempel är den här artikeln om hur många som jobbar med att moderera sociala medier.
So companies like Facebook and Twitter rely on an army of workers employed to soak up the worst of humanity in order to protect the rest of us. And there are legions of them—a vast, invisible pool of human labor. Hemanshu Nigam, the former chief security officer of MySpace who now runs online safety consultancy SSP Blue, estimates that the number of content moderators scrubbing the world’s social media sites, mobile apps, and cloud storage services runs to “well over 100,000"—that is, about twice the total head count of Google and nearly 14 times that of Facebook.
Modereringen är dessutom ofta jobb som utlokaliseras:
This work is increasingly done in the Philippines. A former US colony, the Philippines has maintained close cultural ties to the United States, which content moderation companies say helps Filipinos determine what Americans find offensive.