Berghs betraktelser

I popekonomiboken "Why popcorn costs so much at the movies" ägnar Richard B. McKenzie ett kapitel åt vad han kallar "the law of unintended consequences". Bland annat beskriver han hur flygkraschen i Sioux City i USA 1989 bidrog till lagstiftning om att spädbarn måste bältas i egen stol (snarare än att sitta i förälderns knä). Trots att kraschen var spektakulär överlevde 185 av 296 ombord, men bland de omkomna fanns två spädbarn.

Lagen innebar att flygresor blev avsevärt dyrare för passagerare med spädbarn - men det var ett litet pris för säkerhet som kunde rädda barns liv sades det.

Det är dock mycket sällsynt med flygolyckor där barn som dör skulle ha överlevt om de suttit bältade i en egen stol. McKenzie hänvisar till utredningar som visar att lagen som mest räddat några enstaka. Samtidigt är flyg, bil och buss relativt goda substitut i USA, och många barnfamiljer väljer således buss eller bil när flyget blir dyrare. Problemet är att vägtrafik är farligare i flyg och i trafiken dör runt tusen barn årligen i USA.

Nyare statistik bekräftar detta: "Motor vehicle deaths" pendlar mellan 30 000 och 40 000 årligen i USA, vilket kan jämföras med USAs kommersiella flygtrafik, där ingen (!) dött de senaste åren.

McKenzie tar också upp forskningen (till slut publicerad i Applied Economics) som visar att det minskade flygandet efter 9/11 attacken ledde till fler döda i trafiken:

After controlling for time trends, weather, road conditions and other factors, we find that travellers’ response to 9/11 resulted in 327 driving deaths per month in late 2001. Moreover, while the effect of 9/11 weakened over time, as many as 2300 driving deaths may be attributable to the attacks.

Om detta var en avsedd eller oavsedd effekt av 9/11 attacken framgår dock inte.

Många politiska åtgärder har oavsedda konsekvenser. I många fall kan de förstås utifrån ganska enkel ekonomisk teori.

Under sommaren har jag samlat på mig några exempel. Här kommer det första:

1939 införs en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda gifta kvinnor. Tanken var såklart att stärka gifta kvinnors ställning på arbetsmarknaden, men lagen gjorde det mer riskabelt att anställa gifta kvinnor och fick därför motsatt effekt.

Jag lärde mig detta på Skarhults slotts utställning "Den dolda kvinnomakten", men notera att förklaringen som ges på utställningen inte gör effekten begriplig:

Före 1990 fann i Sverige en särskild änkepension, som utgick till en avliden mans änka. Ur ett jämställdhetsperspektiv var avskaffandet begripligt: Någon motsvarande ersättning för män fanns inte. Dessutom var konstruktionen sådan att ju högre pension för mannen och ju lägre för kvinnan, desto högre änkepension. 1989 bestämdes att denna skulle avskaffas fr o m 1 januari 1990, men finnas kvar för par som gift sig innan detta datum. Det är fullt möjligt att gissa vad som skulle hända, men magnituden går inte av för hackor:

Det festliga slutar inte där. I en IFAU-studie konstateras att möjligheten att få änkepension inte tycks vara tillräckligt för ett lyckat äktenskap:

par som gifte sig under det sista kvartalet 1989 hade ungefär 26 procent högre skilsmässorisk jämfört med kontrollgruppen.

Källa: IFAU & Pensionsmyndigheten.