Showing all posts tagged paper:

Nationalism och attityd till storföretag

Vilka personegenskaper korrelerar med att vara positiv till multinationella storföretag, mer specikt att INTE instämma i att sådana företag skadar det lokala näringslivet? Frågan undersöks mha 2003 International Social Survey Program av Kaya & Walker (2012). Ur abstract:
It is found that better educated individuals, those employed in the private sector, and those who do not have nationalistic tendencies are more likely to consider that MNEs are not harming local firms, while the opposite holds for those who are employed in “less skilled" occupations, such as those working in plants or in elementary occupations. The article also provides evidence that individuals' attitudes are determined by more than the labor market calculations these individuals might have. In fact, the socializing influence of education and the socializing impact of the individuals' type/sector of occupation also significantly determine the individual attitudes under study.
Källa: Kaya, A. & Walker, J.T. (2012). The legitimacy of foreign investors: Individual attitudes toward the impact of multinational enterprises. Multinational Business Review, 20(3), 266-295.

Är socialdemokratins nedgång en följd av industrisamhällets nedgång?

Under semestern blev jag nyfiken på om det gjorts kvantitativ forskning på vad som förklarar socialdemokratins nedgång i olika länder. Hittade snabbt Pontusson (1995) i World Politics, som gör exakt detta. Min hypotes var att socialdemokratins nedgång helt enkelt följer industrisamhällets nedgång, och att det därför ser ganska mörkt ut för socialdemokratin i samtliga länder. Pontussons resultat tycks bekräfta detta.
Ur abstract:
Using a number of different quantitative measures, this article demonstrates that variations in the degree of social democratic decline in nine European countries can be viewed in large measure as a product of two structural economicchanges: (1) the shift to smaller units of production; and (2) the growth of private nonindustrial employment.
Artikeln är dock gammal både vad gäller data och metod. Endast 9 länder studeras, data går bara till 1990 (artikeln publicerades 1995), och bevisen är mest korrelationer:
Någon nyare liknande studie lyckades jag inte hitta, men det borde rimligen finnas. Det vore intressant att se om resultatet står sig när fler år och länder läggs till (om inte annat är detta kanske ett bra uppsatsämne för en pol.kand-student!).
Nedgången har definitivt inte brutits (bild från @crehbinder som sammanställt data från valresultat sedan 1967))
EUobserver orkade bara jämföra 2000 med 2017:



Uppdatering: @crehbinder tipsar även om att Anders Lidström har gjort en studie med av variation inom Sverige 1973-2014. Hans slutsatser:
Fem strukturförändringar visar sig sammantaget kunna förklara 75 procent av variationen i nedgång. Det gäller den minskade industrisysselsättningen, ökande utbildningsnivån, ett stigande ekonomiskt välstånd, urbaniseringen samt minskningen av det sociala tryck som tidigare gynnat partiet i dess styrkefästen.