Twitter-rant om BNP och BNP/capita:
Visar poster taggade valstand:
Dagens negativitetsbias...
Har Henrik Jordahl hittat i Mats Alvessons bok Tomhetens Triumf (vars engelska översättning "The Triumph of Emptiness: Consumption, Higher Education and Work Organization") han recenserar i Ekonomisk Debatt
På ett av de få ställen där Alvesson stödjer sig mot systematisk empiri blir det fel. Ett av bokens bärande argument är att högre inkomster och mer konsumtion inte leder till ökad tillfredsställelse och lycka. Det framställs som att litteraturen är helt samstämmig om detta; någon motsatt evidens sägs inte existera. Det är bara det att den starkaste studien på området, som inte citeras, visar att människor är mer tillfredsställda med sina liv i länder med högre inkomster, att sambandet mellan tillfredsställelse och inkomst även gäller inom de flesta länder och dessutom följer konjunkturcykeln i USA (Stevenson och Wolfers 2008).
Ett av de mest informativa diagrammen:Stevenson, B., and Wolfers, J. (2008). Economic Growth and Subjective Well-Being: Reassessing the Easterlin Paradox. Brookings Papers on Economic Activity, 2008, 1-87. (pdf)
Man bör dock notera att sambandet är log-linjärt, inte linjärt. Vi ser alltså fortfarande avtagande marginalnytta per krona. Författarna visar detta tydligt:
SvD-krönika om utvecklingen av folkhälsan och arbetslivet.
Mina SvD-krönikor finns numera samlade här. Denna söndag handlar krönikan om att folkhälsan enligt de flesta indikatorer förbättras, men vår tendens att svartmåla utvecklingen (och i viss utsträckning skylla försämringar på arbetslivet) gör att vi missar de problem som trots allt finns, och som inte verkar bero på arbetslivet.
Nedan följer källor och extramaterial.
- Mycket info om folkhälsan i allmänhet finns i SCBs levnadsundersökningar samt rapporten Folkhälsan i Sverige 2013.
- Utvecklingen över tiden av subjektivt hälsotillstånd, värk och mycket annat finns i denna excelfil som SCB sammanställt.
- Påståendet "Många upplever ett mer stressigt arbetsliv som sliter ut människor i förtid" finns (bl a) i regeringens arbetsmiljöstrategi (läst 2015-05-18)
- "dagligrökningen bland yrkesarbetande kvinnor minskat kraftigt medan vi inte ser samma utveckling bland kvinnorna som har sjukpenning/ersättning" Folkhälsomyndigheten
- "Kvinnor över 45 år fortsätter att röka i ungefär samma omfattning som tidigare och följaktligen fortsätter också lungcancerdödligheten att öka bland kvinnor" SCB
- Rökning sedan 1991 vanligare bland kvinnor än bland män - Socialstyrelsen (fig 3, s 294)
Till vad använder vi vårt ökade materiella välstånd?
En poäng jag försökte göra under gårdagens paneldebatt om arbete, är att ökad fritid har en alternativkostnad i form av minskat arbetsproducerat materiellt välstånd, och att ökat materiellt välstånd historiskt har använts till saker som de flesta sannolikt skulle finna relativt vettiga, såsom utbildning, sjuk- och hälsovård.
Vid ett tillfälle i debatten ifrågasatte Roland Paulsen detta, och fick applåder som dolde hans tillägg att det i varje fall inte varit så de senaste decennierna. Jag gissar att han då syftade på den skattefinansierade andelen som legat ungefär still (men det förhindrar naturligtvis inte att privata medel kan fortsätta att öka).
Hursomhelst, den bästa studie jag sett över hur ökad produktivitet fördelas är (fortfarande) ekonomhistorikern Fogels Catching up with the Economy.
Här finns ett antal intressanta tabeller som visar hur tids- och inkomstanvändning i USA har förändrats mellan 1875 och 1995. (Det vore intressant med en liknande studie för Sverige, men USA är sannolikt någorlunda representativt för trenderna i västvärlden).
1. När vi blir rikare lägger vi inte bara mer pengar, utan också en ökad andel av våra pengar, på utbildning och sjukvård.
Mat, kläder och boende tarvar numera en betydligt mindre andel av våra inkomster, vilket frigör resurser för sådant som bevisligen värderas högre.
Vi arbetar mindre och är lediga mer.
Om medborgarlön på ABF
I går höll jag ett osannolikt välbesökt föredrag om medborgarlön/basinkomst på ABF. Mattias Lundbäck skriver om seminariet här (och har även tagit bilden på publiken).
Bilderna (från slideshare):
Några ytterligare tips för den intresserade:
Här diskuterar jag basinkomst i OBS i P1 med Roland Paulsen och Cecilia Paulson
Här är en läsvärd atikel i The Atlantic med titeln "The Conservative Case for a Guaranteed Basic Income":
The idea isn’t new. As Frum notes, Friederich Hayek endorsed it. In 1962, the libertarian economist Milton Friedman advocated a minimum guaranteed income via a "negative income tax." In 1967, Martin Luther King Jr. said, "The solution to poverty is to abolish it directly by a now widely discussed measure: the guaranteed income." Richard Nixon unsuccessfully tried to pass a version of Friedman’s plan a few years later, and his Democratic opponent in the 1972 presidential election, George McGovern, also suggested a guaranteed annual income.
För ett bra tag sedan sammanfattade jag min syn i frågan i denna artikel:
Bergh, Andreas (2006) "Negativ skatt istället för passivt bidragstagande". Stockholms Fria Tidning. 2006-03-18
Den tycks vara svår att hitta på nätet, varför jag har gjort ett google doc här.
En lite nyare artikel är "Basinkomst är inget radikalt förslag" från Smedjan 2017. Den bidrog sannolikt till att jag två år senare deltog i ett SNS-seminarium om frågan, som kan ses på nätet, där jag gör ett försök att strukturera debatten och reda ut vad vi egentligen är oeniga om.
Jag fick också vara en av två discussants när Phillippe Van Parijs gästade Institutet för Framtidsstudier och presenterade boken "A Radical Proposal for a Free Society and a Sane Economy".
Bergh
Bergh betraktelser - kanske Sveriges äldsta nationalekonomiblogg?