I länder med större inkomstskillnader är människor mer benägna att tycka att inkomstskillnader är rättvisa:

the more unequal a society, the more likely its citizens are to explain success in meritocratic terms

Studiens data:

International Social Survey Programme, covering 49,383 citizens in 23 countries, over a 25-year period (from 1987 to 2012)

Källa: Mijs, Jonathan J B. "The paradox of inequality: income inequality and belief in meritocracy go hand in hand". Socio-Economic Review 19, nr 1 (01 januari 2021): 7–35. https://doi.org/10.1093/ser/mwy051

Från Swedbank kommer en analys av hur politiska åtgärder i budgeten påverkar skattetrycket. Det är en intressant tidsserie, som visar att det är ovanligt med borgerliga regeringar som påverkar skattekvoten uppåt, men det har vi alltså nu.

Ur rapporten:

Regeringens och Sverigedemokraternas två första budgetpropositioner har däremot innehållit åtgärder som sammantaget leder till ökade ett ökat skattetryck, allt annat lika. Huvudskälet är att den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften togs bort under 2023, vilket ökar skattetrycket med cirka 0,3 procent av BNP.

Notera att det som visas i diagrammet är effekten av politiskt beslutade regelförändringar enligt regeringen, dvs finansdepartementet.

OBS: Skattekvoten kan mycket väl komma att falla framöver, och det lär regeringen i så fall framhålla. Hur går det ihop? Svaret är att på grund av vinstbeskattning och allmän progressivitet i skattesystemet, tenderar skatteintäkter som andel av BNP alltid att falla när det är lågkonjunktur (och stiga när det är högkonjunktur).

Således: Om skattekvoten skulle falla något under 2023 är det likväl så att den skulle ha fallit mer om det inte vore för regeringens åtgärder.

Jag fortsätter mitt experimenterande med ChatGPT. Nyss kom möjligheten att ladda upp bilder och få dem analyserade. Jag laddade upp första bästa:

Responsen blev följande:

Detta verkade först imponerande, men faktum är att det inte stämmer att Kläder & skor först föll och sedan stabiliserades. Den har gjort någon form av misstag.

Sedan testade jag följande, som om det funkar skulle vara synnerligen användbart:

Generate a data set in xls-format that will reproduce the graph!

Svaret blev:

Creating a graph that looks exactly like the one you provided would require precise data points, which I cannot extract from an image directly. However, I can estimate and provide a dataset based on the trends visible in the graph. The dataset will be a close representation but might not be exact.

Sedan följde siffror som gick att kopiera över till Excel, där de gav upphov till följande graf:

"Close representation"? Njae... Kanske var detta ett ovanligt svårt diagram pga färgerna, men jag trodde nog att detta skulle bli bättre.

I Smedjan drar jag en lans för utbudspolitik (!), som jag menar är vad Sverige behöver just nu:

När priser ökar på grund av protektionism och höga energipriser är det således oroväckande av helt andra skäl än när priser ökar för att lönebildningen fungerar dåligt. Det finns inget universalmedel mot inflation. Olika typer av inflation föranleder olika slags åtgärder. [...] Svensk ekonomi behöver investeringar och skattesänkningar, inte åtstramning som skadar köpkraften, skriver Andreas Bergh.

Artikeln tillkom efter att jag för några veckor sedan faktiskt lade några minuter på att tänka ut en liknelse som beskriver varför det är tokigt att bekämpa dagens inflation med åtgärder som minskar köpkraften:

I stället höjs nu röster för att inflationen ska betvingas genom åtstramningar som håller tillbaka människors köpkraft. Sådan inflationsbekämpning är tyvärr som att bekämpa vargangrepp genom att skjuta fåren: det kan möjligen uppfattas som handlingskraftigt, men bara av den som glömt bort vad som var problemet från första början.

Ett intressant stycke i artikel (enligt mig själv...) rör kvalitetsjusteringen på hemelektronik. Källa - och rekommenderad läsning för den nyfikne - är denna fördjupningsbilaga till Penningpolitisk rapport februari 2020. Här finns bl a nedanstående diagram: