Berghs betraktelser

Jag fortsätter mitt experimenterande med ChatGPT. Nyss kom möjligheten att ladda upp bilder och få dem analyserade. Jag laddade upp första bästa:

Responsen blev följande:

Detta verkade först imponerande, men faktum är att det inte stämmer att Kläder & skor först föll och sedan stabiliserades. Den har gjort någon form av misstag.

Sedan testade jag följande, som om det funkar skulle vara synnerligen användbart:

Generate a data set in xls-format that will reproduce the graph!

Svaret blev:

Creating a graph that looks exactly like the one you provided would require precise data points, which I cannot extract from an image directly. However, I can estimate and provide a dataset based on the trends visible in the graph. The dataset will be a close representation but might not be exact.

Sedan följde siffror som gick att kopiera över till Excel, där de gav upphov till följande graf:

"Close representation"? Njae... Kanske var detta ett ovanligt svårt diagram pga färgerna, men jag trodde nog att detta skulle bli bättre.

I Smedjan drar jag en lans för utbudspolitik (!), som jag menar är vad Sverige behöver just nu:

När priser ökar på grund av protektionism och höga energipriser är det således oroväckande av helt andra skäl än när priser ökar för att lönebildningen fungerar dåligt. Det finns inget universalmedel mot inflation. Olika typer av inflation föranleder olika slags åtgärder. [...] Svensk ekonomi behöver investeringar och skattesänkningar, inte åtstramning som skadar köpkraften, skriver Andreas Bergh.

Artikeln tillkom efter att jag för några veckor sedan faktiskt lade några minuter på att tänka ut en liknelse som beskriver varför det är tokigt att bekämpa dagens inflation med åtgärder som minskar köpkraften:

I stället höjs nu röster för att inflationen ska betvingas genom åtstramningar som håller tillbaka människors köpkraft. Sådan inflationsbekämpning är tyvärr som att bekämpa vargangrepp genom att skjuta fåren: det kan möjligen uppfattas som handlingskraftigt, men bara av den som glömt bort vad som var problemet från första början.

Ett intressant stycke i artikel (enligt mig själv...) rör kvalitetsjusteringen på hemelektronik. Källa - och rekommenderad läsning för den nyfikne - är denna fördjupningsbilaga till Penningpolitisk rapport februari 2020. Här finns bl a nedanstående diagram:

Ett nytt poddavsnitt är ute, och ämnet är Johan Norbergs bok, Det kapitalistiska manifestet.

Tyvärr låter det på boktiteln som om det är en bibel för övertygade pro-kapitalister, men boken har potential att intressera ett betydligt bredare segment än så. Här är podden hos Apple.

I en ny kolumn skriver jag om fallet Kallinge i Blekinge, där PFAS-kemikalier från försvarets brandsläckningsskum förgiftade dricksvattnet.

När ett fasansfullt misstag som detta uppdagas, skulle man kunna tänka sig att kommunen och kommuninvånarna tillsammans vänder sig till Försvarsmakten för att utkräva kompensation för att kommunens grundvatten har förgiftats med brandsläckningsskum. Ett annat fullt rimligt alternativ vore kanske att kommunen och Försvarsmakten tillsammans tog strid mot det amerikanska bolag som tillverkat skummet. Inget av detta hände. Istället inleddes en lång juridisk process i vilken drabbade kommuninvånare stämde sitt eget kommunala vattenbolag, Ronneby Miljöteknik

Kolumnen finns i Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda samt Blekinge Läns Tidning.

Här är ett intressant diagram ur PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 2020.

Ur rapporten:

Det görs nästan alltid någon form av kvalitetsjustering när ett prisindex beräknas. Ett konsumentprisindex syftar till att mäta "rena" prisförändringar och inte förändringar i priser som beror på att kvaliteten på en produkt förändras. Justeringar görs framför allt i samband med att produkter vars priser mäts ersätts med nya. I Sverige sker detta antingen i samband med att SCB uppdaterar konsumtionskorgen i KPI vid årsskiftet eller löpande under

året om en produkt vars pris mäts utgår ur sortimentet eller inte längre är representativ. Kvalitetsjusteringsmetoder är inte fullt ut harmoniserade mellan länder

SCB kvalitetsjusterar alltså på ett sätt som gör att hemelektronik i Sverige antas ha fallit mycket mer än i anrda EU-länder.

Nu kanske någon tänker att detta är ännu ett skäl till att det inte var motiverat att sänka räntan så mycket som Riksbanken gjorde. Formuleringarna om detta i rapporten är intressanta, och rapporten avslutas med följande ord:

Resultaten i denna fördjupning innebär inte att Riksbanken borde ha ett annat inflationsmål eller borde ha bedrivit en annan penningpolitik under 2000-talet. Den mycket expansiva penningpolitiken de senaste åren ska till exempel ses mot bakgrund av att ränteläget i omvärlden blivit väldigt lågt och att förtroendet för inflationsmålet försvagades 2010–2015. Den förda penningpolitiken har varit nödvändig för att återupprätta förtroendet för inflationsmålet.

I flera sammanhang är det dock viktigt att kunna jämföra den ekonomiska utvecklingen med omvärlden. Därför är det angeläget att det sker ytterligare internationell samordning mellan statistikmyndigheter för att harmonisera mätmetoder inom prisstatistiken.

Den som har konto på studora och har köpt boken Modern mikroekonomi kommer åt fyra 15-minuterspoddar som jag spelade in med Eric Rehn som extramaterial till boken.

Musiken i början och slutet av podden representerar dessutom en milstolpe i min karriär, då det är första gången jag sålt mitt hemmaplinkande för pengar. En symbolisk summa naturligtvis - men också en symbolisk milstolpe🙂