Berghs betraktelser

Ur abstract till artikeln "Does Globalization Reduce Personal Violence? The Impact of International Trade on Cross-National Homicide Rates"

Supporters of the doux commerce (gentle commerce) thesis argue that increasing international trade decreases all types of violence, including homicide, by providing individuals with a rational interest in engaging peacefully with others, offering opportunities for cross border commerce and travel, and encouraging greater understanding of diverse cultures. By contrast, detractors argue that as globalization increases, inequality and poverty separate the economic well-being of highly industrialized core nations from that of developing peripheral nations and as this gap intensifies, it leads to crime increases. [...] We assemble a homicide database of 2145 observations over five decades, control for a wide range of alternative explanations, and test for an interaction between globalization and GDP. Consistent with the doux-commerce argument, we find that rising globalization has resulted in lower cross-national homicide rates during the past half century and that these declines are greatest for low GDP-high inequality countries.

Det roligaste (ok, bortsett från att handel tycks bidra till en mindre mordbenägen värld...) är att artikeln är publicerad i Social Forces, en 100 år gammal sociologi-tidskrift som inte direkt är känd för att sjunga den globala kapitalismens lov.

Social Forces publishes articles of interest to a general social science audience and emphasizes cutting-edge sociological inquiry as well as explores realms the discipline shares with psychology, anthropology, political science, history, and economics.

Källa: LaFree, Gary, och Bo Jiang. "Does Globalization Reduce Personal Violence? The Impact of International Trade on Cross-National Homicide Rates". Social Forces 102, nr 1 (01 september 2023): 353–76. https://doi.org/10.1093/sf/soac123

Självskattad hälsa 2006-2022, enligt Folkhälsomyndigheten. De skriver att "måttet har visats kunna indikera en persons framtida fysiska och psykiska hälsa" vilket stämmer med vad jag snappade upp av hälsoekonomi när jag pluggade.

Utvecklingen är inte direkt alarmerande:

Bild: Lilla torg i Malmö, sent 1970-tal, från stadens bildarkiv

Tobaksaffärer sålde tobak, pipor, cigaretter samt godis, glass, kvällstidningar. Nästan uteslutande onyttigheter alltså.

Alla är inte borta, men under pandemin stängde den som låg granne med Mat & Destillat i Lund, för att aldrig öppna igen.

Eftersom jag aldrig handlar i dylika märkte jag först nyligen att den var borta, Mat & Destillat har expanderat. En rimlig strukturomvandling av staden, men nostalgisk kan man bli ändå, dessa affärer hade en mycket speciell doft pga tobaks- och godisförsäljningen.

Det talas mycket om att olika nyhetskällor har en politisk bias åt ena eller andra hållet - men det är svårt att veta med säkerhet och ännu svårare att följa detta över tiden. The Economist har emellertid nyligen gjort en intressant och grundlig analys. Genom analys av anföranden i Kongressen hittas fraser som mer ofta används av demokrater resp republikaner:

We took all speeches in Congress in 2009-22 and broke them up into two-word phrases. We then filtered this list to terms used by large shares of one party’s lawmakers, but rarely by the other’s. The result was a collection of 428 phrases that reliably distinguish Democratic and Republican speeches, such as "unborn baby" versus "reproductive care" or "illegal alien" versus "undocumented immigrant"

Sedan undersöks olika nyhetsskällors språkbruk för att se vilka partiers språk det liknar:

we collected 242,000 articles from news websites in 2016-22, and transcripts of 397,000 prime-time tv segments from 2009-22. We calculated an ideological score for each one by comparing the frequencies of terms on our list. For example, a story in which 0.1% of distinct phrases are Republican and 0.05% are Democratic has a conservative slant of 0.05 percentage points

Resultatet är både tydligt och nedslående. Så sent som 2017 kunde man välja Washington Post, New York Times eller CNN och få en balanserad nyhetsrapportering. Det går inte längre:

Lustigt nog var 2017 det år då jag började prenumerera (elektroniskt) på New York Times, eftersom jag varje gång jag varit i USA och läst den på hotellet hade imponerats av dess höga kvalitet. Ganska snabbt började den kännas allt mindre nyanserad, och det har skrivits en del om hur tidningen har ändrat karaktär och varför (exempel: Bari Weiss abskedsbrev .htm).

En kvantitativ analys av det slag som The Economist nu gjort gör det svårare att avfärda debatten som subjektiv/cherrypicking/anekdotisk.

Nu är frågan: Vem gör motsvarande analys för Sverige?

Sysselsättningen för utrikes födda har ökat rejält efter pandemin. En omdiskuterad fråga är vad detta beror på, och en rimlig gissning har varit att det delvis förklaras av sammansättningseffekter: Pga minskat inflöde är det färre av de utrikesfödda som är nyanlända (och fler som har längre vistelsetid i Sverige).

Nu har frågan undersökts av Konjunkturinstitutet, och de har ett konkret svar:

Sammansättningseffekter förklarar mellan 27 och 45 procent av uppgången för utrikes födda från 2019 till 2023, beroende på vilka antaganden som görs för personer som saknar utbildningsinformation

Under samma period, 2019-2023, bromsades uppgången för inrikes födda något av ålderssammansättningseffekter.

Således: Sammansättningseffekter finns och har spelat roll för att gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda har minskat. Men minst hälften av sysselsättningsökningen för utrikes födda beror på något annat.

I rapporten visas också att sysselsättningsgraden för utrikes födda har ökat mest i den sämst betalda jobbkvintilen, medan den för inrikes födda har ökat mest i den bäst betalda:

I slutet av rapporten diskuteras fyra tänkbara orsaker till förbättringen för utrikes födda 2019-2023:

Slutligen en metodnot: Rapporten använder registerdata från LISA, inte AKU. Om detta skriver författarna:

I det officiella sysselsättningsmåttet från AKU klassificeras en individ som sysselsatt om denna arbetat minst en timme under mätveckan. Då LISA är på årsbasis och inte innehåller information om arbetad tid, används årsarbetsinkomster för att klassificera en individ som sysselsatt. Mer specifikt klassificeras en individ som sysselsatt på årsbasis om dennes årsarbetsinkomst överstiger ett halvt prisbasbelopp justerat för löneutvecklingen sedan 2006. Detta sysselsättningsmått ger något lägre sysselsättningsgrad än i AKU och en starkare uppgång för utrikes födda än i AKU. Samvariationen mellan serierna över tid är dock hög.