Shared mobility index

Här finns ett flashigt index över hyrcyklar/scooters/bilar. Ökningen tycks ha avstannat under 2023.

Ur rapporten:
For these 16 cities, we expect the number of vehicles to stabilise around 300,000. This is due, in part, to the removal of 15,000 scooters in Paris (Sept. 2023) and the upcoming tender in Brussels that will reduce bike and scooter fleets by 7,000. Elsewhere, we don’t expect major increases in fleet size.
Efter en snabb expansion tycks alltså nu mikromobilitetsrevolutionen ha nått en konsolideringsfas, delvis eftersom politiker nu har hunnit komma igång med olika regleringar. Elscootrar är vanligast, men ökar inte längre i dessa 16 städer.
När det gäller just elscootrar är det Berlin som ligger i topp:
Det mest intressanta finns nog under Market & Policy Developments:



Test av OpenAIs Advanced Data Analysis

Jag har äntligen fått lite tid att undersöka hur användbar OpenAIs dataanalys är. Jag laddade upp den första excelfil jag hittade på min dator, och den innehöll total arbetsskattekil för låginkomsttagare från OECD. Som i de flesta av mina excelfiler finns det tomma kolumner som skulle kunna ställa till det. Men AIn hajade hyfsat:
Jag bad om ett stapeldiagram, vilket visade att den tolkat etiketten "Country" som ett land, snarare än en etikett. Föga imponerande.
Desto mer imponerande (i mitt tycke) är att detta var superlätt att rätta till. Jag skrev:
Värt att notera är att Chile enligt OECD hade en negativ skattekil (sannolikt pga någon form av lönesubvention). Jag valde ändå att låta den beräkna deskriptiv statistik för länder med positiva skattekilar. Inga problem, visade det sig!
Det är också lätt att ändra utseende på diagrammet:
  • Change the white background to grey
  • Add the label "Tax-wedge for low-income earners" and make is big
  • Change the label to "Tax-wedge for low-income earners (from OECD)"
  • great! Now change all colors to different shades of green
  • Change the lable on the x-axis to "Tax-wedge (%)"
Som synes förstår den vad man menar även om man snubblar lite över tangentbordet. Resultatet:
Slutsats: Trots att jag är hyfsat flink i Excel, och idag använde OpenAIs dataanalys för första gången, tog detta något mindre tid än det hade gjort i Excel. Det är nog en god investering att öva sig på AI-prompting.

Mitt föredrag på Filosoficirkeln i Lund - ChatGPT-versionen

I går talade jag på Filosoficirkeln i Lund, vilket alltid är roligt. Ämnet jag blivit tilldelad: "Framtidens ekonomi: Stagnation, stabilitet eller...?"
Mina slides dyker snart upp på slideshare, och har en hel del AI-genererade bilder från Starryai. Däremot valde jag att inte använda särskilt mycket stoff från det anförande som ChatGpt gjorde åt mig. Men det kommer här istället, och jag hoppas att ni som var där tycker att vad jag faktiskt sade var mer givande än detta

Tack så mycket för att ni har bjudit mig hit till Lunds filosoficirkel för att diskutera ett ämne som är både aktuellt och filosofiskt fängslande: Framtidens ekonomi och risken för stagnation. Jag ska försöka göra denna resa genom ekonomin både informativ och underhållande, med en liten nypa filosofisk humor.

Inledning: Ekonomin i det 21:a århundradet

Det är 2000-talet, och ekonomin är som en bil som kör i full fart på motorvägen. Men frågan är, kommer den att fortsätta att accelerera eller är det dags för en bromsning? För att förstå detta måste vi först skapa en bild av hur framtidens ekonomi kan se ut.

Del I: Teknologins Triumf och Risken för Stagnation

Vi börjar med att titta på den teknologiska utvecklingen. Som filosofer kan vi fråga oss om teknologin kommer att fortsätta att expandera i en exponentiell takt. Eller har vi redan sett det bästa som teknologin har att erbjuda?

  • Filosofiskt skämt 1: Om teknologin var en långfilm, skulle vi vara på rullning 3 av 100 eller har rullarna redan tagit slut?

Ray Kurzweil säger att teknologin kommer att nå punkten där den är lika smart som mänskliga hjärnor – "The Singularity". Men om maskinerna blir lika smarta som vi är, kommer de då att börja skriva sina egna filosofiska böcker?

Del II: Arbetsmarknadens Omvandling

När vi tittar på arbetsmarknaden kan vi fråga oss om automatiseringen kommer att leda till massarbetslöshet eller om det kommer att skapa nya möjligheter för mänsklig kreativitet.

  • Filosofiskt skämt 2: Om en robot blir arbetslös, har den då rätt till arbetslöshetsförmåner eller borde den vara glad att slippa jobbet?

Det sägs att robotar inte tar kaffe- eller lunchpauser. Om så är fallet, vilken kraftmätning kommer att bli den nya normen i arbetslivet? "Jag har presterat 0,00001 megapauser denna vecka!"

Del III: Hållbarhet och Tillväxt

Hållbarhet är en viktig faktor när vi diskuterar framtidens ekonomi. Kan vi fortsätta att förlita oss på obegränsad tillväxt i en värld med ändliga resurser?

  • Filosofiskt skämt 3: Om vi bygger en oändlig tillväxtmaskin, kommer det då att krävas oändligt med underhåll? Och vem har tid för det?

Vi kan också fråga oss om det är dags att omdefiniera våra mål. Istället för att sträva efter att bli rika, kanske vi borde sträva efter att bli lyckliga. Som Sokrates sa: "Det är inte vad du har, det är hur du använder det!"

Slutsats: Framtiden är Ovisst, Men Vi Måste Fortsätta Att Filosofera

Slutligen, framtidens ekonomi är en komplex och mystisk värld. Risken för stagnation är verklig, men så är möjligheterna till innovation och hållbarhet. Och som filosofer är det vår uppgift att fortsätta att ställa de djupa frågorna och fundera över vad det innebär att leva i en värld där ekonomin är i ständig förändring.

Så, kära filosoficirkel, låt oss fortsätta att filosofera och diskutera framtidens ekonomi med all den humor och allvar som den förtjänar. För som filosofer vet vi att det är frågorna som driver oss framåt och hjälper oss att förstå den komplexa värld vi lever i. Tack för er uppmärksamhet, och låt oss nu öppna upp för diskussion och frågor!

Under strecket i SvD: Den envisa idén om moraliskt förfall


Den 26 augusti skrev jag en understreckare om den envisa idén om moraliskt förfall. Merparten av min text är en sammanfattning av denna Nature-artikel (av Mastroianni & Gilbert) men på slutet gör jag lite egna funderingar.

Några kommentarer:
  1. Visst är det ett kraftigt underbetyg åt samhälls- och beteendevetenskapernas tidskrifter att en artikel som denna publiceras i Nature? Hade den kommit in i AER? APSR? Tillåt mig tvivla. ASR? Kanske, men förmodligen inte.
  2. Artikeln är bra inte främst pga data de själva tar fram, utan pga mönstret de hittar i en lång rad andra studier. Den enskilt mest intressanta studien är nog i Psychological Bulletin och visar att andelen som samarbetar i Fångens dilemma har ökat med 10 procentenheter sedan 1950-talet. Dessa data är från USA, ett land som ofta sägs vara ett land där socialt kapital och tillit långsiktigt anses trenda nedåt!
  3. Så här skriver jag på slutet av artikeln:
Inom den kritiska samhällsforskningen som ska belysa och förklara problem i vår samtid, är beskrivningar av olika typer av moraliskt förfall en stapelvara. När det tas för givet att moralen försämras blir samhällsanalys ofta till en tävling om att hitta den mest trovärdiga förklaringen. Beroende på akademisk skolbildning och politisk ideologi lyfts olika syndabockar fram: Är det månne kvinnans frigörelse som skapar moraliskt förfall? Sekulariseringen? Feminismen? Kapitalismen? Nyliberalismen? Invandringen?
I efterhand är det obegripligt hur jag kunde glömma att nämna New Public Management i uppräkningen av syndabockar. Och sociala medier naturligtvis!
  1. Vissa har ifrågasatt slutsatsen i Mastroiannis och Gilberts artikel) genom att hänvisa till den senaste tidens svenska brottsutveckling. Den trenden är onekligen oroande, men artikeln jag skriver om bygger på uppemot 100 undersökningar i 60 olika länder under flera decennier, och på många olika indikatorer på moral. Mönstret som beskrivs i artikeln är fullt förenligt med ökande gängskjutningar. Jag är inte ens säker på att våldstrenden i Sverige de senaste åren är ett tecken på fallande allmän moral: Kanske har moralen förbättrats hos 80 eller 90 procent av svenskarna, samtidigt som den försämras hos kriminella gäng?
  2. Astral Codex Ten är inte övertygad och har ett läsvärt kritiskt blogginlägg här. Jag tycker dock inte att kritiken är förödande, delvis går den ut på att (för) många olika aspekter av moral blandas i samma papper - men det är samtidigt pappret styrka.
  3. Avslutningsmeningen är den jag är mest nöjd med:
kanske är detta den mest radikala och provocerande tanke som går att tänka om vår samtid: Att människor är lika goda, ärliga, och hjälpsamma nu som de var förr, och att samhället som vi skapar långsamt utvecklas till det bättre.