Om SCBs analyskapacitet

Ur Hultkrantz kapitel i ESO 2024:2
En statlig utredning om den ekonomiska statistiken för tjugo år sedan (SOU 2002:118) kom fram till att SCB:s funktion för ekonomisk analys borde förstärkas väsentligt. [...]
Förslaget ledde till att analysfunktionen övergick under 2002 till att bli en egen enhet med eget anslag i SCB:s budget, enheten för ekonomisk analys. Enhetschefen rekryterades externt och gavs titeln chefekonom. [...] Efter några år tycks emellertid denna enhet ha fastnat i en spagatställning mellan myndighetens båda lokaliseringsorter och andra problem som primärt verkade ha orsakats av pensionsavgångar och organisationsförändringar. [...]
År 2011 fick jag därför i uppdrag av myndigheten att utreda enhetens framtid (Hultkrantz 2011). Mina intervjuer visade att många forskare och andra användare önskade en förstärkt satsning på en ekonomisk analysenhet vid SCB. [...] Tyvärr valde SCB:s dåvarande ledning att gå en annan väg och avveckla enheten. [...]
Under senare år har behovet av en sådan analysenhet inom SCB påtalats flera gånger av nationalekonomiska forskare (t.ex. Waldenström 2017). Senast har detta gjorts av en grupp forskare som var knutna till Coronakommissionens arbete (Ekholm m.fl. 2023).

Referenser
Ekholm, K., Persson,T., Nordström Skans O. och Åkerman, A. (2023), "Covid-19 och svensk ekonomi: Realtidsdata som underlag för att förstå kriser", Ekonomisk Debatt 51(2), 14–24.
Hultkrantz, L. (2011), "Förslag till förändrad organisation och inriktning för SCBs ekonomiska analysenhet", PM till SCB lämnat 31 oktober 2011.
SOU 2002:118, Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken, Statens offentliga utredningar.
Waldenström, D. (2017), "Vem kan leda SCB in i framtiden?". Ekonomistas.se (blogg) 2017-05-29.

Fyra lärdomar tio år efter Piketty-hypen


[AI-skapad stämningsbild]
Jag skriver i Smedjan med anledning av att det denna senvår är 10 år sedan svensk vänster drabbades av Piketty-hysteri.
Ett utdrag:
Däremot är det inte att rekommendera att försöka förklara världen, göra framtidsprognoser och skapa policyrekommendationer utifrån en enda leksaksmodell. Före Piketty hände det ofta att vänstern (med rätta!) kritiserade nationalekonomer som tvärsäkert uttalade sig om samhälle och politik på basis av enkla matematiska modeller. Men 2014 var det nya heta inom arbetarrörelsen och vänstern i stället att omfamna en sådan teoretisk, matematisk modell
Bland de fyra lärdomarna återfinns denna: "Vårda och utveckla tillgången till svenska registerdata"
Sverige borde utveckla denna styrka genom att göra det lättare för fler att få svar baserade på registerdata. Vad är genomsnittlig disponibel årsinkomst för 19-åringar i Sverige och hur mycket av detta utgörs av bostadsbidrag? Se där, ett exempel på vad en journalist, en forskare, en fastighetsägare eller en 19-åring kan tänkas vilja veta. Tyvärr går trenden just nu åt motsatt håll: Skärpta krav på etikprövningar, strikta tolkningar av GDPR och hög arbetsbelastning på SCB gör att Sverige håller på att slarva bort den styrka som våra registerdata är.

Inflation bygger på ett viktat genomsnitt av priser

The problem is that it treats inflation as a uniform rise in prices. That’s theoretically convenient, but empirically false. In the real world, inflation is wildly divergent. At the same time that the price of apples rises by 5%, the price of cars could grow by 50%, and the price of clothing might fall by 20%.
...
The idea that averages should be reported together with a measure of variation is a basic part of empirical science. And yet when economists study inflation, this practice is conspicuously absent.
...
the real inflation story, which goes largely undiscussed, is that price change is remarkably non-uniform. In fact, it is so non-uniform that reporting the change in the average price borders on meaningless
Att också läsa:
Inflation: True and False av David R Henderson
The Forgotten Case Against Milton Friedman, en intervju med Thomas Palley, coeditor of the Review of Keynesian Economics
Real GDP: The Flawed Metric at the Heart of Macroeconomics av Blair Fix, Jonathan Nitzan & Shimshon Bichler.

Symbolpolitik och riktade statsbidrag

SKR skriver bra om problemen med riktade statsbidrag här, och dessutom ett illustrativt exempel:
År 2019 fick 192 kommuner dela på 77 miljoner kronor för att skapa så kallad "nattis", det vill säga barnomsorg nattetid för vårdnadshavare som arbetar på oregelbundna arbetstider. I praktiken innebar det att för ett år fick till exempel Orsa kommun drygt 9 000 kronor medan Upplands Väsby kommun fick 160 000 kr för att öppna nattis. Bidraget skapade förväntningar hos kommuninvånare och anställda i kommuner och regioner, men räckte i praktiken knappt ens till arbetstiden det tar att söka bidraget.

Anders Björklund i Ekonomisk Debatt om att popularisera forskning

Anders Björklund skriver i Ekonomisk Debatt under rubriken "Ekonomiprofessorers genomslag i vetenskap och forskningskommunikation – en kommentar". Jag fann särskilt följande formulering både klok och inspirerande:
Forskning ska inte rapporteras till den breda allmänheten "studie för studie" och inte heller "projekt för projekt". Det riskerar att ge en plottrig bild av forskningen och kan också leda till förvirring bland journalister som ofta ska föra budskapet vidare till en ännu bredare publik. En äldre kollega beskrev en gång detta på ungefär följande sätt: "Det är inte flödet av nya forskningsresultat som ska föras ut till allmänheten utan beståndet av ackumulerad kunskap".