Berghs betraktelser

Gårdagens Svd-krönika följer upp min text från förra våren, om en idé för att hjälpa tiggare:

Våren 2015 vädrade jag här på ledarsidan tanken att tiggare borde erbjudas jobb med betalning snarare än gåvor och tanken att en enkel smartphoneapplikation skulle kunna underlätta för utbud och efterfrågan att mötas. Ett drygt år senare kan jag konstatera att det hänt en hel del, både med tekniken och med arbetskraftsutbudet. [...] Ett problem är dock den lilla detaljen med betalningen. Taskrunner väljer att avsvärja sig ansvar och länkar till Skatteverket. Där meddelas att den som vill betala någon 1 000 kronor eller mer ska lämna kontrolluppgift, den som vill betala 10 000 eller mer ska betala arbetsgivaravgift och den som tjänar mer än 13 000 ska betala inkomstskatt. Jämfört med andra länder är dessa gränser låga och skatterna som ska betalas är höga. Dessutom är systemet inte anpassat till denna typ av transaktioner.

Jag nämner taskrunner och buddler, som jag båda testat själv, men efter textens publicering har jag uppmärksammats på flera:

Mobilearn:

Mobilearn är en mobil tjänst för att understödja snabbare integration och etablering i Sverige. Vår prisbelönta tjänst samlar myndighetsinformation till en databas översatt till en mängd språk – allt tillgängligt i mobiltelefonen.

JustArrived:

We connect newly-arrived immigrants with Swedish companies who need help with day-to-day activities. Our digital platform enables companies to post simple tasks and services, and match them with new arrivals looking for work.

Tiptapp:

Tiptapp är en tjänst där användarna hjälper varandra att lösa vardagslogistiska problem kopplade till återvinning och återbruk. Betala någon som hämtar och hanterar det som ska återvinnas - grovsopor, återvinning och trädgårdsavfall.

Folk har också tipsat om coolcompany (i den nischen finns även firmify) som gör det lättare att bli f-skattare.

Ingen gör exakt vad jag skriver om i krönikan, men många gör något liknande. Det ska bli intressant att följa hur denna marknad utvecklas.

Uppdatering 1: www.yepstr.com

Uppdatering 2: http://worktasker.com/

Ser via Robert Östling på ekonomistas att Dan Andersson (LOs chefsekonom 2000-2008) utkommit med en bok. Det verkar inte vara en must-read, men jag delar helt Roberts förtjusning över att en LO-ekonom (låt vara med epitetet före detta) talar klarspråk om kollektivavtalen:

De svenska kollektivavtalen håller uppe lönerna vilket, jämfört med länder med svagare reglering av arbetsmarknaden, leder till lägre sysselsättning för dem som har en utbildning under genomsnittet. Det visar konflikten mellan migration och fackföreningar, eftersom fackföreningars uppgift just är att förhindra press nedåt på löner och villkor. Det innebär att kollektivavtal på god nivå begränsar det överskott som migrationen skapar. Det är inte en etnisk konflikt utan den handlar om ekonomiska intressen. (s. 199)

Andersson bekräftar därmed det resultat jag hittat statistiskt och exempelvis skrivit om i Ekonomisk debatt, nämligen att länder där kollektivavtal täcker en större del av arbetsmarknaden har större arbetsmarknadsgap mellan inrikes- och utrikes födda.

Ur konjunkturinstitutets Specialstudie 47: Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna

De kommande 15 åren kommer andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen i arbetsför ålder att fördubblas, från 10 till 20 procent, enligt SCB:s befolkningsprognos från hösten 2015. Denna förskjutning i sammansättningen av arbetskraften kommer troligen att få märkbara effekter på sysselsättning och arbetslöshet. Om alla grupper på arbetsmarknaden skulle behålla sin nuvarande arbetsmarknadsstatus, och om endast den demografiska sammansättningen påverkade den totala sysselsättningen och arbetslösheten, skulle arbetslösheten stiga till över 9 procent 2030 (jämfört med 7,2 procent 2015).

En nyckelpassage ur Calmfors DN-kolumn idag:

Det påstås ofta att forskningen inte visar på några effekter. Det är fel. Visserligen finns motstridande resultat i den internationella empiriska forskningen. Men en majoritet av studierna tyder på att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. Man finner dessutom oftare sådana effekter när minimilönerna höjs från en redan hög nivå (som i Sverige) än när de höjs från en initialt låg nivå (som i USA). Fyra av sex svenska studier finner negativa effekter av höjda minimilöner på den totala sysselsättningen och alla sex på sysselsättningen för de minst kvalificerade. Befintliga studier underskattar dessutom troligen effekterna, eftersom de endast analyserat vad som händer på kort sikt. Effekterna av lägre minimilöner blir större på lång än på kort sikt eftersom verksamheter då kan omstruktureras och helt nya utvecklas.

I måndags kom Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport "Dags för större lönespridning?", som är förvånansvärt lättläst och fri från jargong, och som innehåller en hel del intressant - bland annat följande diagram:

Fick ett litet utbrott på twitter...