Berghs betraktelser

Visar poster taggade lastips:

Under strecket i SvD om Francesca Gino och nationalekonomins utveckling

Permalänk

En gång för attans länge sedan åkte jag till Stockholm för en minikurs i det som då var det allra senaste: Ernst Fehr berättade om sin experimentella forskning. Jag insåg att detta skulle bli stort, men jag var också lite kluven till hur han behandlade ekonomisk teori och hur han tolkade sina experiment.

Under jullovet denna vinter dök jag ned i det rabbithole som Gino-datacolada-affären är. Det ledde till att jag idag skriver i SvD/Under strecket om en av de senaste skandalerna som involverar stämningar och hårda anklagelser om forskningsfusk. Min slutkläm:
Homo economicus kanske inte är helt död ändå.

Det finns MASSOR om ämnet på nätet. Tre tips:

  • Har du gott om tid är det roligast och mest informativt att börja med DataColadas första bloggpost i frågan, från 17 juni 2023: Data Falsificada (Part 1): "Clusterfake"
  • En bra allmän introduktionsartikel finns i The Atlantic: The Harvard Expert on Dishonesty Who Is Accused of Lying
  • En nyckelfråga diskuteras på Vox: Is it defamation to point out scientific research fraud?

Gino har på vissa punkter försvarat sig, och det kan vara svårt för den oinsatta att ta ställning när diskussionen blir teknisk. Ett av hennes argument (att resultatet finns även utan de observationer som i Excel ser ut att ha manipulerats, och att det därför inte fanns något motiv att fuska) har testats här av replicationindex och visats inte stämma.

Men som sagt, man kan fastna länge i detta...
, ,

Fakta om mediabias i USA

Permalänk

Det talas mycket om att olika nyhetskällor har en politisk bias åt ena eller andra hållet - men det är svårt att veta med säkerhet och ännu svårare att följa detta över tiden. The Economist har emellertid nyligen gjort en intressant och grundlig analys. Genom analys av anföranden i Kongressen hittas fraser som mer ofta används av demokrater resp republikaner:
We took all speeches in Congress in 2009-22 and broke them up into two-word phrases. We then filtered this list to terms used by large shares of one party’s lawmakers, but rarely by the other’s. The result was a collection of 428 phrases that reliably distinguish Democratic and Republican speeches, such as "unborn baby" versus "reproductive care" or "illegal alien" versus "undocumented immigrant"
Sedan undersöks olika nyhetsskällors språkbruk för att se vilka partiers språk det liknar:
we collected 242,000 articles from news websites in 2016-22, and transcripts of 397,000 prime-time tv segments from 2009-22. We calculated an ideological score for each one by comparing the frequencies of terms on our list. For example, a story in which 0.1% of distinct phrases are Republican and 0.05% are Democratic has a conservative slant of 0.05 percentage points
Resultatet är både tydligt och nedslående. Så sent som 2017 kunde man välja Washington Post, New York Times eller CNN och få en balanserad nyhetsrapportering. Det går inte längre:
Lustigt nog var 2017 det år då jag började prenumerera (elektroniskt) på New York Times, eftersom jag varje gång jag varit i USA och läst den på hotellet hade imponerats av dess höga kvalitet. Ganska snabbt började den kännas allt mindre nyanserad, och det har skrivits en del om hur tidningen har ändrat karaktär och varför (exempel: Bari Weiss abskedsbrev .htm).
En kvantitativ analys av det slag som The Economist nu gjort gör det svårare att avfärda debatten som subjektiv/cherrypicking/anekdotisk.

Nu är frågan: Vem gör motsvarande analys för Sverige?
,

Fascinerande studie om nollsummetänkande

Permalänk

I ett nytt NBER-paper ("Zero-Sum Thinking and the Roots of U.S. Political Divides") undersöks uppkomsten och effekterna av nollsummetänkande, definierat som tron att en individs eller grupps vinst tenderar att komma på andras bekostnad. Studien bygger på en survey med ett representativt urval av 20,400 amerikanska invånare. Fyra olika frågor ställs för att fånga nollsummetänkandet:
Det visar sig dock att nollsummetänkande i en dimension korrelerar högt med dito i andra dimensioner (enda avvikelsen är att främlingsfientlighet också tycks spela roll när frågan rör etniska grupper).
Svaren fördelas som följer:

Den rent deskriptiva analysen är intressant. I USA är nollsummetänkande vanligare hos demokrater och i städer:

Intressant är även den u-formade associationen till inkomst och utbildning:

Personer med nollsummetänkande tenderar också att vara mer förtjusta i offentlig omfördelning, bekymra sig mer om rasism, vara mer positiva till affirmative action, men också vara mer främlingsfientliga. Nollsummetänkande skiljer sig inom USAs partier mer än det gör mellan dem. Demokrater som stödde Trump var i hög utsträckning nollsummetänkande demokrater,

Intressant nog verkar sambandet mellan nollsummetänkande och dessa politiska åsikter inte ändras särskilt mycket när det kontrolleras för var man står på den politiska skalan, utbildning eller andra faktorer. Genom att studera en snarlik fråga i World Values Survey visas att detta gäller även globalt:

Var kommer nollsummetänkandet från?

I papprets mest spekulativa del undersöks vad som förklarar nollsummetänkande, och hypotesen lanseras att hög ekonomisk tillväxt under uppväxten gör människor mindre benägna till nollsummetänkande. Tesen har visst empiriskt stöd:
Om det stämmer att ekonomisk tillväxt under uppväxten påverkar graden av nollsummetänkande, som i sin tur spelar roll för människors syn på omfördelningspolitik, invandringspolitik med mera, har det naturligtvis en rad intressanta implikationer... Men först ska det nog bankas lite till på dessa resulat för att kolla hur robusta de är!

Uppdatering: Niclas B skrev nyligen om relaterad forskning som tyder på att nollsummeattityden i allmänhet innebär lägre livstillfredsställelse både på lands- och individnivå.
,

I Smedjan om utbudspolitik och inflationsbekämpning

Permalänk

I Smedjan drar jag en lans för utbudspolitik (!), som jag menar är vad Sverige behöver just nu:
När priser ökar på grund av protektionism och höga energipriser är det således oroväckande av helt andra skäl än när priser ökar för att lönebildningen fungerar dåligt. Det finns inget universalmedel mot inflation. Olika typer av inflation föranleder olika slags åtgärder. [...] Svensk ekonomi behöver investeringar och skattesänkningar, inte åtstramning som skadar köpkraften, skriver Andreas Bergh.
Artikeln tillkom efter att jag för några veckor sedan faktiskt lade några minuter på att tänka ut en liknelse som beskriver varför det är tokigt att bekämpa dagens inflation med åtgärder som minskar köpkraften:
I stället höjs nu röster för att inflationen ska betvingas genom åtstramningar som håller tillbaka människors köpkraft. Sådan inflationsbekämpning är tyvärr som att bekämpa vargangrepp genom att skjuta fåren: det kan möjligen uppfattas som handlingskraftigt, men bara av den som glömt bort vad som var problemet från första början.
Ett intressant stycke i artikel (enligt mig själv...) rör kvalitetsjusteringen på hemelektronik. Källa - och rekommenderad läsning för den nyfikne - är denna fördjupningsbilaga till Penningpolitisk rapport februari 2020. Här finns bl a nedanstående diagram:

, , ,

Under strecket i SvD: Den envisa idén om moraliskt förfall

Permalänk


Den 26 augusti skrev jag en understreckare om den envisa idén om moraliskt förfall. Merparten av min text är en sammanfattning av denna Nature-artikel (av Mastroianni & Gilbert) men på slutet gör jag lite egna funderingar.

Några kommentarer:
  1. Visst är det ett kraftigt underbetyg åt samhälls- och beteendevetenskapernas tidskrifter att en artikel som denna publiceras i Nature? Hade den kommit in i AER? APSR? Tillåt mig tvivla. ASR? Kanske, men förmodligen inte.
  2. Artikeln är bra inte främst pga data de själva tar fram, utan pga mönstret de hittar i en lång rad andra studier. Den enskilt mest intressanta studien är nog i Psychological Bulletin och visar att andelen som samarbetar i Fångens dilemma har ökat med 10 procentenheter sedan 1950-talet. Dessa data är från USA, ett land som ofta sägs vara ett land där socialt kapital och tillit långsiktigt anses trenda nedåt!
  3. Så här skriver jag på slutet av artikeln:
Inom den kritiska samhällsforskningen som ska belysa och förklara problem i vår samtid, är beskrivningar av olika typer av moraliskt förfall en stapelvara. När det tas för givet att moralen försämras blir samhällsanalys ofta till en tävling om att hitta den mest trovärdiga förklaringen. Beroende på akademisk skolbildning och politisk ideologi lyfts olika syndabockar fram: Är det månne kvinnans frigörelse som skapar moraliskt förfall? Sekulariseringen? Feminismen? Kapitalismen? Nyliberalismen? Invandringen?
I efterhand är det obegripligt hur jag kunde glömma att nämna New Public Management i uppräkningen av syndabockar. Och sociala medier naturligtvis!
  1. Vissa har ifrågasatt slutsatsen i Mastroiannis och Gilberts artikel) genom att hänvisa till den senaste tidens svenska brottsutveckling. Den trenden är onekligen oroande, men artikeln jag skriver om bygger på uppemot 100 undersökningar i 60 olika länder under flera decennier, och på många olika indikatorer på moral. Mönstret som beskrivs i artikeln är fullt förenligt med ökande gängskjutningar. Jag är inte ens säker på att våldstrenden i Sverige de senaste åren är ett tecken på fallande allmän moral: Kanske har moralen förbättrats hos 80 eller 90 procent av svenskarna, samtidigt som den försämras hos kriminella gäng?
  2. Astral Codex Ten är inte övertygad och har ett läsvärt kritiskt blogginlägg här. Jag tycker dock inte att kritiken är förödande, delvis går den ut på att (för) många olika aspekter av moral blandas i samma papper - men det är samtidigt pappret styrka.
  3. Avslutningsmeningen är den jag är mest nöjd med:
kanske är detta den mest radikala och provocerande tanke som går att tänka om vår samtid: Att människor är lika goda, ärliga, och hjälpsamma nu som de var förr, och att samhället som vi skapar långsamt utvecklas till det bättre.


,
← Nyare Äldre →

Låna gärna idéer och texter. Ange gärna källa.


Tema: Binary (mod) från Fabthemes | Bloggplattform: Postach.io

Bergh

Bergh

Bergh betraktelser - kanske Sveriges äldsta nationalekonomiblogg?

Senaste

Taggar