Berghs betraktelser

Många DN pratat med anser att konsulterna är för unga och oerfarna, och saknar erfarenhet av sjukvård. En sjuksköterska på Karolinska, berättar för DN att en manlig konsult tagits in för att underlätta den tematiska omorganisationen som nu pågår, som marknadsförts av just BCG.

– Han var ung och betedde sig som en prao-elev. Det kändes som om han aldrig hade varit inne på ett sjukhus tidigare, och när han fick ta på sig gröna arbetskläder för att studera vårt arbetssätt på avdelningen sprang han runt och tittade sig i spegeln "Kolla, jag ser ut som en alien!".

Sjuksköterskan har nyligen sagt upp sig och lämnat sjukhuset på grund av missnöje med arbetsvillkor, omorganisationen och ledningen.

Nyhetsrapporteringen kring myndigheters konsultanvändande väcker nämligen en obehaglig misstanke: Är uppdrag från offentlig sektor ett lätt sätt att öka intäkterna på skattebetalarnas bekostnad?

När konsulter säljer tjänster till det privata näringslivet, vet de att betalningen ytterst kommer från företagets intäkter. Onödigt dyra och ineffektiva konsulttjänster drar ned företagets lönsamhet.

Den offentliga sektorn betalar däremot med skattemedel. Konkursrisken är i praktiken noll.

Dessutom hanterar den offentliga sektorn miljardbelopp årligen, vilket gör att även betydande konsultarvoden ter sig jämförelsevis små.

Ekonomijournalisten Ryan Avents bok fungerar utmärkt som introduktion till diskussionen om vilka effekter den digitala revolutionen får för ekonomin och tillgången på jobb. Han lutar åt att efterfrågan på arbetskraft kommer att minska. Sociologen Roland Paulsen är däremot tvärsäker på att det förhåller sig så, utan att föra fram några belägg för det, och han ser detta som en möjlighet att göra upp med "arbetssamhället". När det gäller hur ett arbetsbefriat samhälle ska organiseras leder Paulsen läsaren ut i utopins luftiga landskap.

Paulsen slutför aldrig diskussionen kring [...] grundläggande frågor. I "analysen" kastas man hit och dit mellan olika resonemang. Paulsen klipper av en längre utläggning för att kasta sig in i en annan. När man kokar ner denna pyttipanna av ofullständiga och i många fall motsägelsefulla begreppsmassor och citat från auktoriteter, återstår några få "påståenden" som Paulsen bygger sina uppfattningar på.

Han slutar sin genomgång av olika vägar ut ur arbetssamhället med att hänvisa till rätten till "utopiska principer". Det är i detta luftiga landskap vi till sist hamnar.

Just studien om power posing byggde på ett experiment med totalt 47 personer, varav 42 fick vara med i studien. Det är inget stort underlag. Forskare som hittar en anmärkningsvärd effekt i en sådan situation borde naturligtvis ställa sig frågan "Kan detta verkligen stämma?", sedan raskt göra ytterligare studier. I praktiken konkurrerar den frågan med en annan: "Var kan detta oväntade resultat publiceras?"

En annan delvis problematisk trend är att lärosätena skaffar sig kommunikatörer och pressansvariga som ska marknadsföra det egna lärosätet och dess forskare. Om universiteten tidigare var en kunskapsbank dit journalister, beslutsfattare och intresserad allmänhet kunde vända sig vid behov, har de nu i större utsträckning blivit aktörer som strävar efter att nå ut och få genomslag. Det är tveksamt om forskningen vinner på denna förändring.

Psychology’s bad press is in part a consequence of its open culture, which manifests in various ways. To start with, psychology is institutionally open. Sure, there are some bad actors who refuse to share their data or who try to suppress dissent. Overall, though, psychology offers many channels of communication, even including the involvement of outsiders such as myself. One can compare to economics, which is notoriously resistant to ideas coming from other fields.

Under vintern ska enligt planerna resultat från ytterligare en replikationsstudie publiceras. Nu är det 21 samhällsvetenskapliga studier som publicerades i Nature och Science mellan 2010 och 2015 som har granskats. Bakom arbetet finns 23 forskare, bland annat kollegerna från Handelshögskolan i Stockholm.

Nästa projekt handlar om att undersöka reproducerbarheten i artiklar publicerade i den amerikanska tidskriften PNAS, The Proceedings of the National Academy of Sciences.

– Vi väljer topptidskrifter eftersom de har så stor påverkan inom sina ämnen och ibland även på politiken, säger Anna Dreber Almenberg.

The trip was predicated on the optimistic notion that if Americans would only listen to each other, they would find more that united than divided them. [...] A farmer in the group told Third Way’s eager listeners he knew exactly what was wrong with America: his fellow Americans.

“You’ve got all these parasites making a living off the bureaucracy," the farmer declared, “like leeches pulling you down, bleeding you dry." We had been in the state for just a few hours, and already the researchers’ quest for mutual understanding seemed to be hitting a snag.