(Trondheim i verkligheten ser mycket bättre ut än på denna bild...)
Tema: Paradigms of Economic Policy: Examples and Lessons from the Nordics
Nedan följer några noteringar från ditt och datt under symposiet (som vanligt med disclaimern att folk presenterar papper som i regel är work in progress, och det jag finner intressant med en presentation kan vara något helt annat än vad författaren själv anser och avsett...)
Mark Nance: The collapse of Saab and the Swedish Response.
När Saab stängde i Trollhättan ökade arbetslösheten, men den föll snabbt igen. Generellt sett har Trollhättan klarat stängningen hyfast och är inte något svenskt Detroit. Svenska politiker tycks ha lärt sig av 70-talskrisen.
Ökningen av regionala högskolor i Norge gjorde att fler började läsa (individdata och geografiskt avstånd t lärosäte som identifikation), men kvinnor sökte sig till sjuksköterskeutb och män t ingenjörsutb, så även om kvinnor ökade sin inkomst jämfört med att inte plugga, minskade inte könslönegapet (som i Norge förklaras helt av sektorsval).
Tillfälligheter av political economy-karaktär förklarar hur pensionssystem blir till (likt
Edebalk-pappret om Sverige jag ofta refererar till).
Notering till mig själv: bör läsa
Roine & Waldenström 2012 om kapitalvinsters roll i inkmostfördelningen noga! Principal Component Analysis är ett viktat genomsnitt, vilket PFA inte är (mer
här).
A swedish sonderweg?
Dag 2 inleddes med att min Lundakollega
Erik Bengtsson gav en vrålintressant keynote om ett papper nyss antaget i
Past & Present. Detta papper (som finns i pre-print
här) kommer att föranleda en liten revidering av
Den kapitalistiska välfärdsstaten nästa gång det är dags (ut med Lee 1989, in med Bengtsson 2017, 2018), men trevligt nog bara på sätt som stärker min poäng. (Värre blir det med de resonemang som bygger på Meghir och Palme 2005, med det är en annan historia...). Vidare lärde jag mig:
Det är inte bara Lars Trägård som varit inne på att jämlikhet är svenskens öde, men det tycks vara helt fel enligt Bengtsson. Erik har f ö skrivit om detta
hos politologerna, och det slår mig att jag lovat Gissur och Anders där att skriva ett svar på detta inlägg, men (som de möjligen insett vid det här laget) har jag inget att invända.
Om
kohandeln på 1930-talet lärde jag mig att P A Hansson hellre ville göra upp med liberalerna, men Bondeförbundet var mer villiga att förhandla. (Tanke: har liberalernas bristande kompromiss vilja varit till gagn för Sverige eller inte?
Turerna kring hyresregleringen på 1960-talet är ännu ett exempel. Å andra sidan - skattereformen 1990 och en hel del annat under Bengt Westerbergs tid...)
Johannes Tiemer: The success of the Nordic Counties as a blueprint for small open economies
Rule of law främjar välstånd genom att möjliggöra en komplex ekonomi, och komplexitet kommer före stark BNP-tillväxt.
Slutligen, en stämningsbild från anteckningsblocket (som är
noteshelf på en ipad mini 4):
