Berghs betraktelser

Handshaking is predominantly used by respondents with an immigrant background, men and women distinguish between greetings depending on the gender of the person they are greeting, and greeting practices differ between northern and southern Sweden as well as between rural and urban areas.

Här är intressant ny forskning om vad som förklarar populism (paneldata i Europa 1980-2016). Huvudresultatet ur abstract:

We find that large vote shares of right-wing – but not left-wing – authoritarian populists are associated closely to corruption. Other commonly cited explanations such as unemployment, inequality and immigration perform poorly in predicting support for populist political platforms on the political right.

Författarna spekulerar lite om mekanismerna:

While a full theoretical explanation of the link between corruption and right-wing populism remains beyond the scope of this article, we suggest that the mechanism involves political trust. Corruption weakens trust in political institutions, which populists exploit. Curbing the rise of right-wing authoritarian populism in Europe will thus require restoring trust in the integrity of politics.

Källa:

Rohac, D., Kumar, S., and Johansson Heinö, A. (2017) The wisdom of demagogues: institutions, corruption and support for authoritarian populists. Economic Affairs, 37: 382–396. doi: 10.1111/ecaf.12264.

I Kyklos: ännu en artikel som försöker undersöka effekten av sociala medier på välbefinnande: Online Networks and Subjective Well-Being

the use of SNS also has a positive impact on well-being because it increases the probability of face-to-face interactions. Yet, the net effect of the use of SNS for SWB remains negative.

Problemet med dessa studier är att det sker selektion i vilka som väljer att använda sociala medier. I detta papper försöker man hantera det med instrumentalvariabler:

Endogeneity in the use of SNS is then addressed in a Two-Stages Least Squares (TSLS) framework exploiting technological characteristics of the pre-existing voice telecommunication infrastructures that exogenously determined the availability of broadband for high-speed Internet

Detta instrument övertygar nog inte puritaner, men min motfråga är varför vi alls är intresserade av en så kallad kausal effekt i forskning som denna: I sociala mediers natur ligger ju att det är valfritt att använda dem.

Pappret visar att användande av sociala medier är korrelerat med lägre tillit, mer umgänge med vänner och lägre subjektivt välbefinnande. Det betyder inte att sociala medier orsakar detta, men för att undersöka den frågan skulle man behöva randomisera användandet, dvs i praktiken tvinga vissa att använda sociala medier mot sin vilja. Bortsett från de praktiska problemen, vilken intressant forskningsfråga skulle man då få svar på?

Däremot vore det intressant att veta effekten av att förhindra användande för någon som använder flitigt.

Ett intressant nytt papper i Public Choice visar att emigration från ett korrupt land kan göra ursprungslandet mindre korrupt:

Using data from the Gallup Balkan Monitor survey and instrumental variable analysis, we find that having relatives abroad reduces the likelihood of bribing public officials, renders bribe-taking behavior by public officials less acceptable, and reduces the likelihood of being asked for bribes by public officials. [...] Overall, our findings support the conjecture that migration contributes to the transfer of norms and practices from destination to source countries

Källa: Ivlevs, A., & King, R. M. (2017). Does emigration reduce corruption? Public Choice, 171(3–4), 389–408. http://doi.org/10.1007/s11127-017-0442-z

I en nyutgiven bok från Institutet för mediestudier finns ett kapitel av Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck, om hur invandring skildrats på svenska ledarsidor. Om denna kan mycket sägas, och Tove Lifvendahl lyfter en del relevanta frågor kring hur olika texter klassificerats. Jag fastnar dock för följande formuleringar:

På begäran fick jag av Niklas Bolin en lista på de 225 SvD-artiklar som analyserats. [...] Jag har frågat forskarna hur många artiklar totalt som föll inom beskrivningen, hur många som valdes bort i undersökningen, och hur man valde just de 225, men ej fått svar.

Man har alltså kodat 1000 artiklar som positiva, neutrala eller negativa, utan att göra data tillgängliga så att den nyfikne kan se hur olika slags artiklar kodats. Det är synd eftersom en norm om att göra data tillgängliga ökar chansen att konstigheter upptäcks och diskuteras, dels för att någon annan kan upptäcka det i efterhand, dels för att vetskapen om att data ska publiceras sannolikt gör att forskare skärper sig under processens gång. Jag frågade Jesper, och det tycks vara på gång:

Ett exempel på hur bra det kan bli när man lägger ut data är min egen analys av arbetsmarknadsgapen mellan invandrare och natives i OECD - se kommentarstråden här, i vilken många deltog och gjorde bidrag och även körde regressioner på de data jag samlat ihop.

Se även "Vad händer när forskare inte vill lämna ut data?" från 2005 (!).