Forskningen om hur invandring (i synnerhet lågkvalificerad flyktinginvandring) påverkar sysselsättning, löner och produktivitet i mottagarlandet är enorm. De senaste åren har det dock publicerats ett antal välgjorda studier som också publicerats i riktigt bra tidskrifter. Frågan är intressant i sig, men aktualiseras också av en ny ESO-rapport av Joakim Ruist som fått kritik för att bortse från dessa effekter. Om den svenska flyktinginvandringen gjort den inhemska arbetskraften mer produktiv, är effekten på de offentliga finanserna mindre negativ (kanske t o m positiv) än vad Ruist kommer fram till. Å andra sidan kan motsatt effekt tänkas, om lönerna för inhemsk arbetskraft pressas ned och/eller deras arbetslöshet ökar.

Någon undrar säkert hur urvalet i min miniöversikt gjorts. Svaret är att jag gick tillbaks till ett av Joakim Ruists blogginlägg om debatten mellan Tino Sanandaji och Sandro Scocco. Ruist noterar i kommentarsfältet att ett antal studier med mindre upplyftande resultat än den ofta åberopade D'amuri & Peri (2014) var på väg ut, och jag bestämde mig för att kolla upp om dessa nu blivit publicerade. Det hade de - i bra tidskrifter dessutom. Nedan följer det viktigaste ur abstract i dessa studier, tillsammans med dito för de något äldre studier som är relativt kända:

Aydemir & Kırdar 2017 i EER

[study] the politically-driven exodus of ethnic Turks from Bulgaria into Turkey in 1989 [and find] a 1% increase in the labor force due to repatriates increases the unemployment rate of native men by about 0.3 percentage points 14 months after the end of the repatriate flow. When the analysis is done according to skill groups, the impact on non-repatriates is the strongest among the young and those with similar educational attainment to repatriates.

Dustmann et al 2016 i QJE: (hela pappret)

exploiting a commuting policy that led to a sharp and unexpected inflow of Czech workers to areas along the German-Czech border [...] the supply shock leads to a moderate decline in local native wages and a sharp decline in local native employment. These average effects mask considerable heterogeneity across groups: while younger natives experience larger wage effects, employment responses are particularly pronounced for older natives. This pattern is inconsistent with standard models of immigration but can be accounted for by a model that allows for a larger labor supply elasticity or a higher degree of wage rigidity for older than for young workers. [...] the employment response is almost entirely driven by diminished inflows of natives into work rather than outflows into other areas or nonemployment, suggesting that “outsiders" shield “insiders" from the increased competition."

Teoretiskt bör man förvänta sig negativa effekter för natives på kort sikt om migranter är substitut till inhemsk arbetskraft (och positiva effekter om de är komplement). Det ter sig som en rimlig förklaring till effekten av återinvandring av turkar till Turkiet. Det tyska fallet är intressant och det är nog värt att läsa pappret noga (vilket jag ännu inte gjort).

Det ska dock noteras att dessa två papper studerar två enskilda fall. Det jag gilllar med D'amuri & Peri 2014 är att flera olika mottagarländer jämförs:

D'amuri & Peri (2014) i JEEA:

use data on 15 Western European countries during the 1996–2010 period. We find that immigrants, by taking manual‐routine type of occupations pushed natives towards more “complex" (abstract and communication) jobs. This job upgrade was associated to a 0.7% increase in native wages for a doubling of the immigrants' share. These results are robust to the use of an IV strategy based on past settlement of immigrants across European countries. [...] the complexity of jobs offered to new native hires was higher relative to the complexity of lost jobs. Finally, we find evidence that such reallocation was larger in countries with more flexible labor laws.

Det finns även en fallstudie av Danmark med mer upplyftande resultat:

Foged & Peri 2016 i AEJ:

We innovate on previous identification strategies by considering immigrants distributed across [danish] municipalities by a refugee dispersal policy in place between 1986 and 1998 [outcomes are measured during the period 1991-2008]. We find that an increase in the supply of refugee-country immigrants pushed less educated native workers (especially the young and low-tenured ones) to pursue less manual-intensive occupations. As a result immigration had positive effects on native unskilled wages, employment, and occupational mobility

Slutligen brukar jag nämna två amerikanska studier för att de visar hur man kan följa effekten av lågkvalificerad invandring till lägre priser på vissa tjänster till högre arbetskraftsutbud för högutbildade amerikanska kvinnor:

Cortés 2008 i JPE:

exploit the large variation across U.S. cities and through time in the relative size of the low‐skilled immigrant population to estimate the causal effect of immigration on prices of nontraded goods and services. Using an instrumental variables strategy, I find that, at current immigration levels, a 10 percent increase in the share of low‐skilled immigrants in the labor force decreases the price of immigrant‐intensive services, such as housekeeping and gardening, by 2 percent. [...] wage effects are significantly larger for low‐skilled immigrants than for low‐skilled natives, implying that the two are imperfect substitutes.

Cortés & Tessada 2011 i AEJ

Exploiting cross-city variation in immigrant concentration, we find that low-skilled immigration increases average hours of market work and the probability of working long hours of women at the top quartile of the wage distribution. Consistently, we find that women in this group decrease the time they spend in household work and increase expenditures on housekeeping services.

Många kan nog finna de varierande resultaten ovan förvirrande, men så är det bara om man förväntar sig en effekt som gäller i alla länder oberoende av omständigheter och institutioner. Mer troligt är att invandringens möjligheter att påverka mottagarlandets ekonomiska struktur är större, ju mer dynamisk och flexibel mottagarlandets arbetsmarknad är (ffa när det gäller löners rörlighet, men även arbetskraftens benägenhet att byta jobb och flytta). Mot den bakgrunden är det knappast förvånande att lågkvalificerad invandring fungerar som ett smörjmedel i den amerikanska ekonomin, men inte i Turkiet eller Tyskland.

Någon svensk studie av detta slag finns inte, mig veterligen. Våra arbetsmarknadsinstitutioner är säregna, och invandrare har nog mindre möjligheter här än i många andra länder att konkurrera om jobben genom att erbjuda sitt arbete till lägre lön eller att vara beredda att arbeta andra tider. Turordningsregler, en låg men lång akassa och fackets starka ställning gör att Sverige har en ganska oflexibel arbetsmarknad (även om egenföretagande och bemanningsföretag inneburit viktiga förändringar).

En tänkbar tolkning är att dessa institutioner skyddar inhemsk arbetskraft från konkurrens från invandrare, men att detta också går att Sverige går miste om de positiva effekter som faktiskt dokumenterats i Danmark (som är någorlunda likt Sverige i många aspekter, fast med en mer flexibel arbetsmarknad)