Berghs betraktelser

Ett vanligt argument är att jobb inom gigekonomin är skitjobb som inte leder någonstans, alternativt att de förhoppningar som fins om att gig-jobb ska ha en meriterande effekt saknar empiriskt stöd.

Men faktum är att detta har undersökts empiriskt genom att skicka ut jobbansökningar från olika hypotetiska personer och studera hur många som leder till att arbetsgivaren hör av sig.

Ur artikeln "Gig-jobs: Stepping stones or dead ends?" (Adermon & Hensvik, 2022)

Turning to the impact of gig-experience, our main results presented in columns (1) and (2) of Table 1 suggest that participation in the gig-economy is more valuable than unemployment, but less useful than similar experience from the traditional labor market.26 However, this pattern masks substantial heterogeneity with respect to perceived applicant background. More specifically, we only see an improvement in the callback rate (compared to unemployment) for the majority group where the difference between applicants in an ongoing unemployment spell and in a gig-job is around 2–2.3 percentage points, or 11–14%. Traditional work experience gives a further 1.5–1.7 percentage point increase in callbacks over gig experience, although this difference is somewhat imprecisely estimated

Skillnaden mellan majoritetsgrupp och minoritetsgrupp studerades genom att låta vissa sökande ha svenskklingande namn, andra fick ha arabiska namn. Slående är att för den senare gruppen ledde varken erfarenhet av gig-jobb eller av traditionella jobb till ökad sannolikhet att arbetsgivaren hörde av sig.

Källa:

Adermon, Adrian, och Lena Hensvik. "Gig-Jobs: Stepping Stones or Dead Ends?" Labour Economics 76 (01 juni 2022): 102171. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2022.102171

Vad är sambandet mellan länders urbaniseringsgrad och befolkningens hälsa? En ny studie har undersökt frågan. Ur abstract:

the present study examined the impact of urbanization on health outcomes by considering 204 countries from 1960 to 2021. We measured urbanization by considering three proxy variables; total urban population, percentage of the urban population, and percentage of the population living in million-plus agglomerations.

Overall estimated results suggested a negative effect on the fertility rate and a positive impact on life expectancy at birth due to urbanization. A mixed impact of urbanization was perceived on the infant mortality rate.

[...]

The Granger causality test indicated that the relationship between urbanization and health outcomes is bidirectional. The panel cointegration test suggested that there is a long-run relationship between them. Order logit regression results suggested that the impact of urbanization on health outcomes may vary with the different stages of development a country is experiencing. The results indicate that well managed urbanization is beneficial for achieving higher health outcomes.

Källa: Tripathi, Sabyasachi, och Moinak Maiti. "Does Urbanization Improve Health Outcomes: A Cross Country Level Analysis". Asia-Pacific Journal of Regional Science 7, nr 1 (mars 2023): 277–316.

Konferensdags igen - denna gång Southern Economics Association i Ft Lauderdale i Florida.

Jag har funnit att ett bra sätt att få ut lite mer av konferensresor är att tota ihop ett blogginlägg. Sedan tidigare har jag valt formatet en-två meningar om några av de intressanta presentationer jag bevistat. Som alltid gäller förbehållet att dessa minisammanfattningar är min tolkning och värdering av vad som framkom, vilket inte alls behöver vara artikelförfattarnas huvudbudskap eller vad som kommer att stå i ev. framtida publicerade artiklar.

Denna konferens inleddes med ett förmöte på temat "Institutional effects of foreign interventions" anordnat av Institute for Humane Studies. Christian Bjørnskov talade intressant om bland annat hur kommersiella institutioner under kolonisationstiden stundom omvandlades till politiska/demokratiska institutioner (särskilt Rhodesia är ett intressant fall), och hur franska kolonier styrdes från Paris som en del av Frankrike, medan britterna gav kolonierna mer självstyre.

Vidare lärde jag mig att både CIA och MI6 ägnat sig åt FIRC - foreign imposed regime change - men att dessa interventioner inte brukar lyckas (rättsstaten försämras och bnp faller), så ter det sig åtminstone vid utvärdering med syntetiska kontroller.

Nu till själva konferensens papper.

Resource Shocks, Corruption, and Local Business in Africa (Jamie Bologna Pavlik & Amanda Ross)

Oväntade fynd av naturresurser i Afrika missgynnar små företag, men gynnar stora (sannolikt pga Grand corruption)

Economic Freedom, State Capacity, and Environmental Sustainability (Indra de Soysa)

Indra har ett kul papper i Kyklos jag borde läsa

Economic Sanctions and Trade Freedoms (David Lektzian)

Handelssanktioner mot länder leder i genomsnitt till att länderna själva minskar graden av frihandel ännu mer än vad sanktionerna innebar.

Misinformation and Immigration Policy Preferences (Katherine Vanshaar & Lucas Rentschler).

Sedan var det dags för en session med tips kring pedagogik och undervisning. Där berättade Susan Carter om sin sajt Bakeonomics350. Den som vill lära sig ekonomi - eller undervisar mikroekonomi! - och är intresserad av bakning, hittar massor av kul på denna sajt. Till exempel att Kanada har en lönnsirapkartell (the OPEC of maple syrup!!).

Jimena González-Ramírez tipsade om poddar som är användbara i undervisning, särskilt Planet Money avsnitt 643 The Taxi King, avsnitt 769 (Speed dating with economists) samt Economists have a one-page solution to climate change.

Bonuskunskap: Magie Phillips skapade Monopol (The landlords game) 1904 för att illustrera problemen med ägarkoncentration.

Sedan var det dags för Hayek-nörderi (stämningsbild nedan)

Welfare without Rent-seeking or Welfare without Democracy? Interrogating the Democratic Foundations of Buchanan’s and Hayek’s UBI Models (Otto Lehto)

Fr o m "The constitution of liberty" är det rimligt att säga att Hayek förespråkade en universell basinkomst. Buchanan funderade mycket på hur man surrar demokratin lagom mycket vid masten.

Are Stablecoins a Reminiscence of the 19th Century Free Banking Episode in the USA? (Nathalie Janson)

S k Wildcat banks (för svenskar kända från Utvandrarna) var inte exempel på free-banking, då de hade ålagts att köpa statsobligationer när de gav ut sedlar (sannolikt ett sätt för delstaten att få del av deras intäkter) - och om statsobligationer föll i värde kunde detta utlösa bankruns.

Lender of Last Resort in Dollarized Economies: Lessons from Latin America (Nicolas Cachanosky m fl)

Eftersom Panama har dollariserat har de varken penningpolitik eller ekonomer som studerar penningpolitik. Det går tydligen bra ändå!

Evaluating Dollarization in El Salvador with a Synthetic Control (Michael Makovi m fl)

Effekten av El Salvadors dollarisering på landets tillväxt kan vara positiv, noll eller negativ - beroende på vilken datakälla som väljs för BNP-data.

Deep Determinants of Economic Freedom (Ola Olsson)

Upptäckten av eld gjorde det möjligt för människor att grilla kött och därmed ge hjärnan energi att växa, samtidigt som lägerelden blev viktig socialt för spridandet av berättelser.

Själv presenterade jag ett (halvt) bokkapitel om ekonomisk frihet och populism (skrivet med Anders Kärnä), men det får jag skriva mer om en annan gång.

Intressant nog åt jag ingen burgare alls denna gång (!!) - däremot frukost på Waffle House (tillsammans med David Goodhart, som jag av olika skäl läser om)

Ekonomiskt stöd för landsbygdsbutiker har funnits sedan 1973. Ofta antyds att utan butiker kommer landsbygden att dö ut. Så är det emellertid inte, har forskarna Jan Amcoff, Peter Möller och Erik Westholm visat.

2009 kom en arbetsrapport med följande abstract:

I mer än 50 års tid har "butiksdöden" härjat på svensk landsbygd. Ofta antas att när lanthandeln stänger så påverkar det bygdens livskraft. Denna studie visar att varken in- eller utflyttningen påverkas av en butiksstängning. Resultatet antyder snarare att befolkningsutvecklingen orsakar butiksnedläggningen, men också att butiken fyller en viktig funktion som mötesplats

Den vetenskapliga artikeln publicerades 2011:

Amcoff, Jan, Peter Möller, and Erik Westholm. 2011. "The (Un)Importance of the Closure of Village Shops to Rural Migration Patterns." http://dx.doi.org/10.1080/09593969.2011.562678 21(2): 129–43.

Intressant är att många Lanthandlar som stängs öppnar igen - men oftast för att åter stängas:

Något trendbrott i utflyttning eller inflyttning kring butiksstängningen sker inte, trenden ökad utflyttning är etablerad många år före stängningen (och i genomsnitt är inflyttningen större under åren efter stängningen, än före).

Festligt nog kombineras den kvantitativa analysen med intervjuer (21 till antalet):

Those who had lived in the selected villages for a long time described long-term population decline as resulting from a disappearing local labour market. The basic cause of the decline was generally identified as the closure, decades ago, of a main industry or mill. The shop closure was mainly seen as a natural step in the village’s decline. For in-migrants, the shop closure either occurred before they moved to the area or was an expected occurrence, i.e. it had already been considered in their decision to move to the village; they usually commuted to work every day, providing them with access to shopping centres.

Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth har en artikel i senaste Ekonomisk Debatt: "Skollunchens effekt på utbildning, hälsa och livsinkomst". Artikeln utnyttjar att tidpunkten för införandet av skollunchreformen (näringsrika skolluncher kostnadsfritt för alla elever i grundskolan) varierade mellan olika kommuner, och undersöker effekten på längd, inkomster och andra hälsoutfall. Det ökade näringsintaget hade tydlig effekt på längd och inkomster.

Mest intressant är kanske att skollunchreformen hade vad jag brukar kalla en kontrafaktisk jämlikhetseffekt, dvs reformen var universell men innebar störst förbättringar för låginkomsttagare (eftersom dessa utan reformen skulle ha det svårare att fixa näringsriktig mat på egen hand).

Här är artikeln i RES.