Berghs betraktelser

Under hösten har jag - utöver mitt vanliga poddande med Joakim Wernberg - gjort tre poddar för public affairs-institutet vid Lunds universitet. Följande intressanta personer har jag talat med:

Fredrik NG Andersson om penningpolitik, skuldsättning, stabiliseringspolitik och MMT.

Peter Dahlgren om filterbubblor, ekokammare och polarisering.

Linda Weidenstedt om gigekonomi och matkurirer

Det blir mer i vår!

Podden Bergh & Wernberg går nu över till sommartempo, vilket betyder att det blir glesare mellan avsnitten, som nog också får ett mer lättsamt innehåll (därmed inte sagt att vi kommer att prova oss igenom sommarens glassnyheter...)

Som kompensation har jag valt ut och rangordnat mina personliga favoriter bland de 63 avsnitt vi hunnit med hittills. Enjoy!

Plats 1: Avsnitt 8, Den omätbara produktiviteten

Plats 2: Avsnitt 51, Stordriftsfördelar, massproduktion och kostnadsjakt

Plats 3: Avsnitt 34, New York Times, nätverksteori och massans vishet

Plats 4: Avsnitt 7, Framtidsspaningar från förr

Plats 5: Avsnitt 14, Sockerbitar, koppleri och regional tillväxt

Plats 6: Avsnitt 31, Från CSR till Woke-kapitalism

Plats 7: Avsnitt 41, GDPR, eller hur man kan få böter för att ha haft inbrott

Plats 8: Avsnitt 11, Den jobbiga valfriheten

Plats 9: Avsnitt 27, Oenighetshierarkin

Plats 10: Avsnitt 57, Alternativa valutor

Dessutom:

Peak Wernberg: Avsnitt 50, "Är data den nya oljan?" och andra frågor om konkurrens, innovation och plattformsföretag

Peak Bergh: Avsnitt 52, Kausalitets- och kontrollgruppsnormen

Lyssna exempelvis hos google podcasts.

Beskrivning:

Det är skillnad på korrelation och kausalitet, men det ena behöver inte nödvändigtvis vara bättre än det andra i alla lägen. I detta avsnitt pratar vi om hur forskare väljer sina frågor och utformar sina studier. Det finns en tydlig slagsida mot empiri i dagens samhällsvetenskapliga forskning. Det kan låta som någonting positivt, men om valet av metod och data blir viktigare än teori och frågeformulering kan det få negativa konsekvenser. Leder infrastrukturinvesteringar till tillväxt eller leder tillväxt till infrastrukturinvesteringar? Är globalisering som c-vitamin? Blir föräldrar lyckligare av att få barn även om barnet skulle vara oväntat? En överdriven kausalitets- och kontrollgruppsnorm riskerar att leda till både bias i forskningsfrågor och en skev vetenskapsteoretisk hållning.

I denna veckas Bergh & Wernberg diskuterar vi olika skäl att göra framtidsspaningar: målsättningar, varningar, positionering, tankeexperiment och scenarioplanering.

Bland annat dryftar vi kommunala och regionala visionsdokument och varför de ofta misslyckas med att styra verksamheten mot den beskrivna visionen, och jag lanserar den så kallade måndagsprincipen.

Lyssna här eller där du brukar hitta poddar!

I senaste Bergh & Wernberg diskuterar vi kring en fråga som länge gnagt i mig - hur mäter vi egentligen produktivitet?

På ett plan är frågan lättbesvarad: Produktivitet avser vanligen BNP per arbetad timme eller per sysselsatt. Ibland används även förädlingsvärde per arbetad timme eller per anställd. Detta har dock ett antal implikationer, som innebär att jag inte ser skäl att oroa sig när statistiken tyder på fallande produktivitet, så länge andra indikatorer (arbetslöshet, köpkraft, hälsa och välbefinnande) ser ok ut.

1. Allt som gör BNP till ett trubbigt och problematiskt mått, drabbar också produktivitet som beräknas med hjälp av BNP

2. Produktivitetsmått som bygger på förädlingsvärde snedvrids av prisförändringar på inputs och outputs som orsakas av exempelvis handel och konkurrens, och som inte har med företagets/branschens produktivitet att göra. (Här är ett relaterat Econtalk m Susan Houseman om detta, men Russ är i just detta avsnitt inte på topp som intervjuare)

3. Statistik över arbetade timmar blir allt skakigare, eftersom arbetstid blivit allt svårare att definiera och mäta.

4. Även om allt ovan skulle kunna lösas, är den mesta produktivitetsstatistik ändå felaktig eftersom den bygger på priser, när den borde fånga värde (nytta, välfärd eller - för den som med viss rätta menar att de förra är väl esoteriska - konsumentöverskott).

Mer finns i en bra rapport från industrifacken skriven av Martina Aksberg.