I Oxford Economic Papers publicerades nyligen en studie av en intressant fråga: Hur påverkas ekonomisk tillväxt av invandring?
Pappret: Boubtane, Ekrame, Jean-Christophe Dumont, and Christophe Rault. 2016. "Immigration and economic growth in the OECD countries 1986–2006." Oxford Economic Papers 68:340-360. Wp-version här.
Här följer resultatet av min första genomgång av pappret:
Effekten av migration på kort och långsiktig ekonomisk tillväxt har enligt författarna inte studerats vetenskapligt tidigare. För att hantera endogenitet används tyvärr den allt annat än transparenta system-gmm, dock med tillägget att "we carefully follow some of the recommendations of Roodman (2009) and Bazzi and Clement (2013), introducing both internal and external instruments in our estimation".
Deras data:
unique data set on net migration that includes data on country of birth and skill level from various data sources for 22 OECD countries for 1986–2006. Moreover, specific attention is devoted to producing robust measures of the educational attainment of recent
immigrants, as well as of native-born expatriates who return to their home countries
Teoretiskt utgår pappret från Solow-modellen, men författarna verkar inte helt förtjusta i den tvångströja den innebär. Ekvationsexercisen avslutas talande:
The fact that migration has a positive impact on GDP per worker if and only if its contribution to human capital accumulation more than compensates for the effect on capital dilution is a direct consequence of the augmented Solow-Swan theoretical framework. This would not have necessarily been the case in an endogenous growth framework or in a framework that considers the imperfect substitution of natives and immigrants in production
Det externa instrument som författarna kryddar sin GMM-gryta med kanske inte är det mest övertygande:
the stock of high-skilled immigrants already residing in a country from Brücker et al. (2013) is used as an instrument for the inflows of highly-skilled immigrants.
Å andra sidan är frågan som studeras sådan att tecknet på korrelationen (mellan invandring och ekonomisk tillväxt) är minst lika intressant som den i någon bemärkelse kausala effekten: Invandring är ju inte något vi kan ordinera likt mediciner, motion eller skattereformer.
Resultaten summerar de så här (s. 354, jag har gjort om brödtext till punktlista):
  • in the short-run, taking into account the skill composition of foreign-born migrants, a 50% increase in the net migration rate of foreign-born migrants would increase GDP per worker by three-tenths of a percentage-point per year.
  • The long-run effect of foreign-born migration on GDP per worker is, on average, 2% per year.
  • adopting more selective migration policies [wrt to education] has a systematically positive impact on GDP per worker
Vad finns inte med i studien? I sista avsnitt diskuteras mekanismer som utelämnas om man bara tänker på migration utifrån Solow-modellen: Dessa är
  • migration changes the domestic age structure of host countries because migrants tend to be concentrated in more active age groups compared to natives, thereby reducing dependency ratios.
  • There is also some evidence that immigrants tend to be complementary to natives, as they may allow some native workers to devote time to more productive jobs.
  • Further, immigrants may bring some assets with them, thereby contributing to physical capital accumulation in the host country.
  • Moreover, skilled immigrants may contribute to research and boost innovation and technological progress.
Detta styrker mig i min uppfattning att pappret hade vunnit på en annan teoretisk modell, eller ännu hellre en mer utvecklad empirisk analys där GMM kompletterats med vanlig OLS.
Slutklämmen instämmer jag dock i:
our results provide evidence that one should not expect large gains (or significant loses [sic!]) in terms of productivity from migration.