Berghs betraktelser

Ur abstract till artikeln "Does Globalization Reduce Personal Violence? The Impact of International Trade on Cross-National Homicide Rates"

Supporters of the doux commerce (gentle commerce) thesis argue that increasing international trade decreases all types of violence, including homicide, by providing individuals with a rational interest in engaging peacefully with others, offering opportunities for cross border commerce and travel, and encouraging greater understanding of diverse cultures. By contrast, detractors argue that as globalization increases, inequality and poverty separate the economic well-being of highly industrialized core nations from that of developing peripheral nations and as this gap intensifies, it leads to crime increases. [...] We assemble a homicide database of 2145 observations over five decades, control for a wide range of alternative explanations, and test for an interaction between globalization and GDP. Consistent with the doux-commerce argument, we find that rising globalization has resulted in lower cross-national homicide rates during the past half century and that these declines are greatest for low GDP-high inequality countries.

Det roligaste (ok, bortsett från att handel tycks bidra till en mindre mordbenägen värld...) är att artikeln är publicerad i Social Forces, en 100 år gammal sociologi-tidskrift som inte direkt är känd för att sjunga den globala kapitalismens lov.

Social Forces publishes articles of interest to a general social science audience and emphasizes cutting-edge sociological inquiry as well as explores realms the discipline shares with psychology, anthropology, political science, history, and economics.

Källa: LaFree, Gary, och Bo Jiang. "Does Globalization Reduce Personal Violence? The Impact of International Trade on Cross-National Homicide Rates". Social Forces 102, nr 1 (01 september 2023): 353–76. https://doi.org/10.1093/sf/soac123

Jag skriver om protektionism i Tidningen Näringslivet:

"Jobba hårdare om du vill behålla ditt jobb" är inget smart budskap att skicka till ett lands arbetare om målet är att främja öppenhet och motverka protektionism. Det är också ett helt felaktigt budskap. Handel är ingen tävling som tvingar människor att jobba hårdare. Handel hjälper oss alla att jobba smartare genom att dra nytta av andra människors färdigheter.

Lukinovich, H., Nurullayev, D., & Garand, J. C. (2020). Trade-Induced Job Loss and Support for Free Trade. Social Science Quarterly, 101(5), 2017–2031. https://doi.org/10.1111/SSQU.12852

Mansfield, E. D., & Mutz, D. C. (2009). Support for Free Trade: Self-Interest, Sociotropic Politics, and Out-Group Anxiety. International Organization, 63(3), 425–457. https://doi.org/10.1017/S0020818309090158

Essig, J., Xu, P., Garand, J. C., & Keser, C. (2021). The "Trump" Effect: Political Elite and Support for Free Trade in America: Https://Doi.Org/10.1177/1532673X21992124, 49(3), 328–342. https://doi.org/10.1177/1532673X21992124

DN har en sommarserie i vilken skribenterna ombetts att skriva om böcker som hjälper oss att förstå vår samtid. Jag skriver om "The Travels of a T–Shirt in the Global Economy" av Pietra Rivoli (som jag också tipsat om i Bergh & Wernberg). Ur texten:

T-tröjan som såldes billigt i Florida var alltså gjord av bomull odlad inte långt ifrån Florida, i delstaten Texas. Men tyget vävdes och tröjan syddes på andra sidan jordklotet, innan den åter transporterades till USA för att säljas till priset av en billig hamburgare. Det ligger nära till hands att tolka T-tröjans farande över jordklotet som ett klockrent exempel på marknadslogikens avigsidor, men så enkelt är det inte. Kinesiska T-tröjor görs av bomull från Texas, inte främst på grund av marknadskrafterna, utan för att USA:s bomullsindustri åtnjuter subventioner och politiska stöd som går tillbaka till slaveriets dagar.

En vanlig uppfattning är att handel och ekonomisk globalisering gör att vi måste arbeta mer och hårdare. Det är fel i sak, och förmodligen är det dessutom en ostrategisk argumentation om man vill att stödet för marknadsekonomin ska öka.

I grunden är det hela enkelt: Vi byter varor och tjänster med andra för att det är enklare än att göra allt själv. Arbetsdelningen gör att vi kan få mer av det vi vill ha, men den gör också att vi kan unna oss att ta det lugnare.

Argumenten som högertjejen framför här, är nästan ordagrant hämtade från den svenska debatten. Men den ekonomiska globaliseringen är inte en tävling om jobb, den är ett sätt att hjälpas åt genom att handla med människor i andra länder. Om indiska programmera är bra på att koda, kan människor någon annanstans ägna sig åt grafisk design eller batteriforskning. Vi blir rikare - och kan unna oss att jobba mindre - vilket vi också gör i genomsnitt:

Diagrammet ovan kommer från Boppart & Krusell.

Högertjejen är också snett på det när det gäller företagsklimatet i högskatteländer, och hon är (åtminstone initialt) mer pro-business än pro-market. Läs mer om detta i boken som kan beställas här!

The authors compare the change in the gender wage gap between 1976 and 1993 in concentrated versus competitive manufacturing industries, using the latter as a control for changes in the gender wage gap that are unrelated to competitive pressures. They find that while trade increases wage inequality by modestly reducing the relative wages of less-skilled workers, at the same time it appears to benefit women by reducing the ability of firms to discriminate.