Showing all posts tagged politik:

Om migrationsuppgörelsen

Först - som sig bör - en metafundering: Det är slående hur mycket av diskussionen om migrationsuppgörelsen som rör sig på ett metaplan: Vem som vann mest, varför vänsterpartiet inte är med, vem som gynnas och om det kommer mer. På dn.se hittar jag tre artiklar om vänsterpartiets skäl att inte vara med, och vad det betyder för regeringen, men ingen artikel som analyserar innehållet i uppgörelsen. Men jag kanske letar på fel ställe när jag klickar på politik.
Nåväl, på regeringen.se finns en sex-sidig pdf-fil, som jag nu läst med nyfikenhet.
Den intressanta frågan i sammanhanget: Har partierna diskuterat strukturella åtgärder som skulle kunna göra att nytillskottet av arbetskraft blir en vitamininjektion i samhällsekonomin snarare än ett problem som måste lösas? Svaret måste bli jakande - man har inte bara diskuterat åtgärder som ska minska inflödet av människor. Vissa förslag är dock inte helt övertygande. Några funderingar/kommentarer:
  • Migrationsverket ska i februari inkomma med en plan för förkortade handläggningstider.
Det har talats om behovet av att korta handläggningstiderna sedan Jugoslavienkrisen för drygt 20 år sedan - möjligen längre. Det verkar otroligt att något avgörande ska dyka upp fram till februari.
  • De personer som beviljats uppehållstillstånd ska regelmässigt skrivas ut från anläggningsboende när en ny bostad är ordnad
Verkar rimligt. Har det inte varit så tidigare? Och framförallt: kanske är det ordnandet av ny bostad som är den huvudsakliga flaskhalsen?
  • Försörjningskrav även för svenska medborgare, medborgare i EES-stat el Schweiz, samt för dem som bott i Sverige i mer än fyra år.
Detta förslag verkar inte uppenbart relevant för den dagsaktuella situationen.
  • Tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) - men när TUT löpt ut och personen kan uppvisa taxerad inkomst "på en nivå som det går att försörja sig på" ska personen beviljas PUT. TUT bör också bli PUT efter tre år om skyddsskäl kvarstår. Lagändringen om TUT är dock i sig tidsbegränsad.
Sverige inför alltså tillfälliga uppehållstillstånd endast tillfälligt. Tanken är uppenbarligen att jobba med både morot och piska, vilket i sig inte är feltänkt. Morot och piska kan dock också skapas genom PUT tillsammans med en rejäl reformering av arbetsmarknad och välfärdsstat. Då var nog TUT lättare politiskt...
  • Fler kvotflyktingar och utredning om lagliga vägar för att söka asyl i EU.
  • "Sysslolöshet ska motverkas. Svenskundervisning ska ges redan under asyltiden liksom en obligatorisk samhällsorientering. Studieförbund är lämpliga utförare, även av de insatser som Migrationsverket ansvarar för."
Är studieförbunden verkligen lämpliga utförare? Spännande.
  • Utvidgning av möjligheter till YA-jobb. "För att nyanlända snabbare ska komma i arbete är det av stor vikt att kunna ge möjligheter att kombinera arbetslivserfarenhet och utbildning. Den befintliga modellen med YA-jobb bör därför utvidgas till att också kunna omfatta nyanlända enligt i övrigt samma villkor som nu gäller i modellen."
Här blir jag tvungen att göra paus för att läsa på om YA-jobb. Återkommer!

Citerad - eller felciterad - i budgeten

I mitt twitterflöde finns föredömligt många som lusläser budgeten, och en av dessa - Jacob Lundberg - påpekade för mig att jag (och Magnus Henrekson) faktiskt är citerade på sid 67, fotnot 9:
Påståendet att hög tillit är en följd av en stor offentlig sektor är dock inte något som stöds av artikeln som det refereras till. Faktum är att artikeln i fråga handlar om något helt annat, nämligen sambandet mellan offentlig sektors storlek och ekonomisk tillväxt. I ett avsnitt diskuterar vi dock tillit som en tänkbar förklaring till att ett land som Sverige kan kombinera stor offentlig sektor med god ekonomisk utveckling, men det är allt.
I två andra artiklar har jag och min danske medförfattare Christian Bjørnskov däremot visat att tillit tycks vara en bidragande förklaring både till att vissa länder har stor offentlig sektor, och till en jämn inkomstfördelning. Det är alltså är motsatt riktning på orsakssambandet jämfört med vad som står i budgetpropositionen.

Bergh, A., and Bjørnskov, C. (2011). Historical trust levels predict the current size of the welfare state. Kyklos, 64, 1-19.
Bergh, A., and Bjørnskov, C. (2014). Trust, welfare states and income equality: Sorting out the causality. European Journal of Political Economy, 35, 183-199.

Kognitiv förmåga och preferenser för inkomstomfördelning

I Plos One har Johanna Möllerström och David Seim en artikel som är intressant både på grund av resultaten och på grund av det distinkta sätt på vilket de presenteras.
Resultaten visar att individer med högre kognitiv förmåga (svenska mönstringsdata) är mindre benägna att tycka att den offentliga sektorn ska omfördela så att "everyone receives the same income after taxes and subsidies".
En fundering: Intressant nog tycks effekten främst vara en direkt effekt, vilket gör att artikeln har viss bäring på diskussionen om höginkomsttagare tenderar att luta åt höger för att de tjänar mycket eller om de faktiskt tycker så.
Noterbart är att artikelstrukturen är Abstract, Introduction, Results, Discussion, Method - vilket är en struktur som följar läsaren snarare än en (tänkt) forskningsprocess. Vidare är det sällan figurer som denna dyker upp i rena ekonomitidskrifter - vilket är synd.