Om arbetslöshetens effekt på välbefinnandet

En av de mest intressanta artiklarna jag läst är
Clark, Andrew E., Ed Diener, Yannis Georgellis, och Richard E. Lucas. "Lags And Leads in Life Satisfaction: A Test of the Baseline Hypothesis*". The Economic Journal 118, nr 529 (2008): F222–43
Artikeln bygger på "130,000 person-year observations in twenty waves of German Socio-Economic Panel". Det är enligt författarna
"large enough to identify substantial numbers of people experiencing a range of significant life and labour market events, and to follow the evolution of their life satisfaction as they do so."

Jag har länge funderat på varför effekten av att bli arbetslös sitter i så länge jämfört med exempelvis effekten av att bli änka/änkling. Men nu slog det mig att de som får jobb igen kanske plockas bort från estimatet - och mycket riktigt:
The regression analysis will pick out, for example, the effect of one, two and three years of unemployment, conditional on having stayed in unemployment for three years. It can reasonably be noted that exit from unemployment is non-random. However, our analysis includes fixed effects, which will control for the phenomenon of relatively happier individuals leaving unemployment more quickly. Our adaptation coefficients are identified off of within-individual changes in well-being.
Är man ute efter effekten av _arbetslöshet_ är detta såklart en rimlig strategi (notera dock den ökande osäkerheten i estimaten som sannolikt beror på att få som blir arbetslösa är arbetslösa i 3 eller 4 eller mer än 5 år.) Men är man ute efter effekten på välbefinnande av _händelsen att bli arbetslös_ vore det intressant att se denna även för personer som efter arbetslösheten får ett nytt jobb. Det är ju fullt tänkbart att det jobb som bryter arbetslösheten är roligare än det jobb individen hade från början.
Uppsatstipset är med andra ord att använda German socioeconomic panel och studera effekten av arbetslöshet på välbefinnande även för de som får nytt jobb efter arbetslösheten, och sedan för hela samplet, dvs snittet för alla som blir arbetslösa oavsett om de får nytt jobb eller inte.

Sekulär stagnation

Det faktum att folk fortfarande talar om sekulär stagnation, och låter lite smarta när de gör det, är nog ett utmärkt tecken på negativitetsbias.
Begreppet lanserades av Alvin Hansen (1938) som befarade stagnation resten av århundradet bl a pga fallande befolkningstillväxt. Så blev det alltså inte.
I ett nytt, intressant working paper av Oliver Landmann konsteras följande:
As it turned out, the quarter-century following World War II, dubbed the "Age of Keynes" by John Hicks (1974), brought the exact opposite of secular stagnation and violent instability. It was a period of exceptionally rapid growth and rather moderate cyclical fluctuations of output.

Källor:
Hicks, John R. (1974), The Crisis in Keynesian Economics, Oxford.
Landmann, Oliver. "Stabilization Policy: A Turbulent Journey through Time". Working Paper. Discussion Paper Series, 2022. https://www.econstor.eu/handle/10419/266674.
Hansen, Alvin (1939), Economic Progress and Declining Population Growth, American Economic Review, 29, 1-15

Affärsvärldens kurs för ekonomijournalister

Förra veckan fick jag göra något jag länge velat göra: Undervisa ekonomijournalister. Det skedde genom att Stiftelsen Affärsvärlden, som äger utgivningsbeviset för Affärsvärlden, har startat en vidareutbildning för aktiva ekonomijournalister.
Inte vilka studenter som helst...

Några tankar efter kursen:
  • Jag gissade att journalisterna skulle ha hyfsad koll på makroekonomi, så jag valde att fokusera på grundläggande mikroekonomi. Jag tror att det var rätt beslut.
  • Med tanke på hur viktigt konceptet är, är "konsumentöverskott" ett ganska styltigt namn på skillnaden mellan pris och betalningsvilja.
  • Väldigt många insikter i enkel mikroekonomi kan förmedlas utan alla jämrans kurvor vi tvingar studenterna att rita. Till exempel hur konkurrens plus kostnader bestämmer marknadspriset.
  • Enligt arrangören är detta "Sveriges första vidareutbildning för ekonomijournalister". Om det stämmer är det ett underbetyg åt ganska många aktörer. Men bättre sent än aldrig - jag är glad att jag fick bidra!

Papper och burgare i Ft Lauderdale

Konferensdags igen - denna gång Southern Economics Association i Ft Lauderdale i Florida.

Jag har funnit att ett bra sätt att få ut lite mer av konferensresor är att tota ihop ett blogginlägg. Sedan tidigare har jag valt formatet en-två meningar om några av de intressanta presentationer jag bevistat. Som alltid gäller förbehållet att dessa minisammanfattningar är min tolkning och värdering av vad som framkom, vilket inte alls behöver vara artikelförfattarnas huvudbudskap eller vad som kommer att stå i ev. framtida publicerade artiklar.

Denna konferens inleddes med ett förmöte på temat "Institutional effects of foreign interventions" anordnat av Institute for Humane Studies. Christian Bjørnskov talade intressant om bland annat hur kommersiella institutioner under kolonisationstiden stundom omvandlades till politiska/demokratiska institutioner (särskilt Rhodesia är ett intressant fall), och hur franska kolonier styrdes från Paris som en del av Frankrike, medan britterna gav kolonierna mer självstyre.

Vidare lärde jag mig att både CIA och MI6 ägnat sig åt FIRC - foreign imposed regime change - men att dessa interventioner inte brukar lyckas (rättsstaten försämras och bnp faller), så ter det sig åtminstone vid utvärdering med syntetiska kontroller.

Nu till själva konferensens papper.

Resource Shocks, Corruption, and Local Business in Africa (Jamie Bologna Pavlik & Amanda Ross)
Oväntade fynd av naturresurser i Afrika missgynnar små företag, men gynnar stora (sannolikt pga Grand corruption)

Economic Freedom, State Capacity, and Environmental Sustainability (Indra de Soysa)
Indra har ett kul papper i Kyklos jag borde läsa

Economic Sanctions and Trade Freedoms (David Lektzian)
Handelssanktioner mot länder leder i genomsnitt till att länderna själva minskar graden av frihandel ännu mer än vad sanktionerna innebar.

Misinformation and Immigration Policy Preferences (Katherine Vanshaar & Lucas Rentschler).
Väljare som stöder independents i USA blir mindre invandringsvänliga av fakta om invandring, medan faktakontroller verkar ha en liten, liten effekt på republikanska väljare (som blir något mer invandringspositiva). Den övergripande lärdomen från pappret och sessionen som helhet var dock att fakta inte spelar särskilt stor roll för människors attityder till migrationspolitik.
Å andra sidan: Sedan 2010 ungefär är trenden att amerikaner (både rep och dem) blir mer positiva till invandring. I Utah finns ett kul Center for growth & opportunity.

Sedan var det dags för en session med tips kring pedagogik och undervisning. Där berättade Susan Carter om sin sajt Bakeonomics350. Den som vill lära sig ekonomi - eller undervisar mikroekonomi! - och är intresserad av bakning, hittar massor av kul på denna sajt. Till exempel att Kanada har en lönnsirapkartell (the OPEC of maple syrup!!).

Jimena González-Ramírez tipsade om poddar som är användbara i undervisning, särskilt Planet Money avsnitt 643 The Taxi King, avsnitt 769 (Speed dating with economists) samt Economists have a one-page solution to climate change.

Bonuskunskap: Magie Phillips skapade Monopol (The landlords game) 1904 för att illustrera problemen med ägarkoncentration.

Sedan var det dags för Hayek-nörderi (stämningsbild nedan)

Welfare without Rent-seeking or Welfare without Democracy? Interrogating the Democratic Foundations of Buchanan’s and Hayek’s UBI Models (Otto Lehto)
Fr o m "The constitution of liberty" är det rimligt att säga att Hayek förespråkade en universell basinkomst. Buchanan funderade mycket på hur man surrar demokratin lagom mycket vid masten.

...följt av monetärt dito:

Are Stablecoins a Reminiscence of the 19th Century Free Banking Episode in the USA? (Nathalie Janson)
S k Wildcat banks (för svenskar kända från Utvandrarna) var inte exempel på free-banking, då de hade ålagts att köpa statsobligationer när de gav ut sedlar (sannolikt ett sätt för delstaten att få del av deras intäkter) - och om statsobligationer föll i värde kunde detta utlösa bankruns.

Lender of Last Resort in Dollarized Economies: Lessons from Latin America (Nicolas Cachanosky m fl)
Eftersom Panama har dollariserat har de varken penningpolitik eller ekonomer som studerar penningpolitik. Det går tydligen bra ändå!

Evaluating Dollarization in El Salvador with a Synthetic Control (Michael Makovi m fl)
Effekten av El Salvadors dollarisering på landets tillväxt kan vara positiv, noll eller negativ - beroende på vilken datakälla som väljs för BNP-data.

Deep Determinants of Economic Freedom (Ola Olsson)
Upptäckten av eld gjorde det möjligt för människor att grilla kött och därmed ge hjärnan energi att växa, samtidigt som lägerelden blev viktig socialt för spridandet av berättelser.
Själv presenterade jag ett (halvt) bokkapitel om ekonomisk frihet och populism (skrivet med Anders Kärnä), men det får jag skriva mer om en annan gång.
Intressant nog åt jag ingen burgare alls denna gång (!!) - däremot frukost på Waffle House (tillsammans med David Goodhart, som jag av olika skäl läser om)

Nya poddavsnitt

Nu finns avsnitt nummer 5 av röd & blå-podden ute. I avsnittet börjar jag och statsvetaren Niklas Altermark med att diskutera Shoshana Zuboffs bok "The age of surveillance capitalism", men samtalet glider snabbt över till mer generalla funderingar om exempelvis hur stor makt företag har över konsumenter genom reklam.

Podden kan avlyssnas på buzzsprout men finns också på de vanliga ställena för poddar (inklusive Apple och Spotify).

Bergh & Wernberg har kommit till avsnitt 99 (eller som Joakim kallar det, säsong 2 avsnitt 7). Avsnittet handlar om när oombedda experter gör saker bättre än de som borde göra jobbet. Våra fyra exempel rör rapporteringen av Covidstatistik, valprognoser, skolplattformar och skolval. Lyssna här eller där poddar finns.