Berghs betraktelser

"Malmöfestivalen gav tio kronor tillbaka per skattekrona" lyder en rubrik i Sydsvenskan (9 sept 2022).

Artikeln berättar om den en "turistekonomiska undersökning" som Malmö låtit göra under Malmöfestivalen. Den kommer fram till att turister som besökte Malmöfestivalen 2022 spenderade 285 miljoner kronor i staden. Slutsatsen i rubriken kommer av att stadens utgiftsbudget för festivalen låg på 28,8 miljoner. S-kommunalrådet Andreas Schönström kommenterar sålunda:

– Det är ju skitkul att varje satsad skattekrona ger tio kronor tillbaka, säger

Artikeln är full av siffror. Den turistekonomiska undersökningen är en surveyundersökning gjord av Undersökningsföretaget Research One, som visar att 178 000 personet besökte Malmö med festivalen som huvudanledning för besöket och spenderade i snitt 1600 kronor. De 285 miljonerna är 178 000 * 1 600.

Vad som däremot inte framgår i artikeln är på vilket sätt siffrorna innebär att 10 kronor per skattekrona kom "tillbaka" och till vem (eller vad).

De summor som turister lägger på konsumtion under festivalen hamnar ju inte kommunkassan. En del hamnar i statskassan, men det skulle de ju gjort oavsett i vilken kommun de spenderades.

En annan sak som saknas i artikeln är varför det alls är relevant att fråga sig om de pengar som Malmöfestivalen kostar "kommer tillbaka". Är syftet med festivalen att ge klirr i kommunkassan? Om staden verkligen tjänar tio kronor per satsad krona borde de ansvariga seriöst överväga att lämna sina jobb och starta ett eventföretag, kanske skulle de revolutionera branschen.

Självklart kostar Malmöfestivalen en slant för staden och dess skattebetalare. Och lika självklart kan det vara en fullt motiverad utgift att ordna en stadsfestival en gång om året.

Allt måste inte motiveras med avkastning och hänvisningar till stentuff konkurrens.

Men väldigt mycket motiveras just så.

Schönström igen:

När jag ser den här undersökningen så tänker jag att den roligaste siffran är att 42 procent av festivalbesökarna kommer från andra orter än Malmö och att vi kan locka hit folk i en stentuff konkurrens, säger s-kommunalrådet Andreas Schönström.

Följande faktum diskuteras förvånansvärt lite: Skillnaden mellan hög och låg avkastning på premiepensionen motsvarar flera tusenlappar i månatlig pension, och beror mestadels (för att inte säga helt) på om individen haft tur eller otur med sina placeringsval i premiepensionssystemet.

Bland dem som började ta ut sin pension i början av 2021 var premiepensionen 1 600 kronor i månaden i genomsnitt. För hälften av pensionärerna låg premiepensionen inom intervallet 1 200 kronor till 2 200, för andra hälften var spridningen högre än så. Spridningen har ökat över tiden, enligt Pensionsmyndighetens statistik:

Diagrammet ovan är föredömligt informativt. Så här förklarar Pensionsmyndigheten vad det visar:

Lådornas övre och nedre gräns motsvarar 75:e respektive 25:e percentilen för månadsbeloppet. En percentil är en procent av observationerna ordnade i storleksordning från den minsta till den största, här den minsta till den högsta premiepensionen. Det horisontella strecket i lådan markerar medianen och punkten markerar medelvärdet. De vertikala strecken som utgår från lådorna bestäms av intervallet av månadsbeloppen mellan den 25:e och 75:e percentilen multiplicerat med 1,5. Det motsvarar ungefär 1:a respektive 99:e percentilen om observationerna är normalfördelade. Lådornas bredd motsvarar här andelen av observationer som respektive grupp utgör.

Det finns också en könsdimension:

Min kommentar: Det är välkänt att män är mer risktagande än kvinnor. Vanligen syns detta i att män är överrepresenterade både i väldigt bra och väldigt dåliga utfall. I pensionssystemet täcker emellertid garantipensionen upp för dåliga placeringar och sparandets långsiktiga natur gör att risktagande premieras. Det månatliga beloppet är mer än 1000 kr högre för män.

8 sept i Stockholm ordnar SNS ett doktorandmingel. Ett bra gäng deltar:

Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet,
Ann Öberg, vd på Almega, fil.dr i nationalekonomi,
Anna Segerstedt, enhetschef på finansdepartementet och fil.dr i nationalekonomi,
Fredrik Hillelson, vd på Novare, berättar om hur Novare arbetar med rekrytering.

Mer info här.

• Undvik att tala om marknaden som ett abstrakt kollektiv.

• Undvik begrepp som "marknadsskolan" när det är kvasimarknader eller viss form av public management som avses.

• Undvik att rapportera om ekonomin som om den vore en tävling eller ett nollsummespel.

Jag och Lars Calmfors kommenterar moderaternas förslag om högskostnadsskydd på elpriset i SVT här. Ser att SVT ki sin rubrik använder formuleringen "Maxtak" om förslaget, vilket är ett nonsensbegrepp som moderaterna inte ska lastas för, mina efterforskningar tyder på att termen först siktade på Omni och olyckligt nog verkar sprida sig.

Mer diskussion på twitter.