Showing all posts tagged kronika:

Två krönikor om arbetsmarknaden

arbetsmarknadsnytt påtalar jag vissa likheter mellan att reformera arbetsmarknaden och att reformera pensionssystemet: tydliga politiska hinderpå kort sikt, betydande vinster på längre sikt - som dock är utstpridda på stora grupper, som kanske inte ens finns i Sverige när reformen ska beslutas.
Då kunde de svenska politikerna överraska positivt, och mot alla odds genomföra en genomgripande pensionsreform i bred politisk enighet. Kan något liknande ske med arbetsmarknaden? Självfallet – förutsatt att den politiska viljan finns. Dessutom finns en viktig skillnad: Pensionsbeslutet 1994 hade föregåtts av ett decennium av utredande. Så mycket tid har vi inte i dagsläget. Det är dags för svenska politiker att överraska positivt och göra det politiskt omöjliga. Igen.
I Svenska Dagbladet försöker jag förklara varför flera av de riktade satsningar vi sett i Sverige under lång tid, inte tycks göra susen. De innebär att viss arbetskraft blir billigare hos redan existerande arbetsgivare, men de påverkar inte industristrukturen:
Ett grundläggande problem med alla åtgärder som kommit och gått är att tanken tycks vara att svårsysselsatta ska få jobb hos arbetsgivare och företag som redan finns. Svenska företag är i första hand intresserade av att vara lönsamma till de skatte- och lönenivåer som råder i Sverige. Finns det åtgärder och program som sänker kostnaden för någon anställning är det naturligtvis en välkommen bonus, men det vore riskabelt att planera verksamheten utifrån politiskt omstridda stöd för vilka reglerna ofta ändras. De flesta arbetsgivare är dessutom smarta nog att inse att även en kraftigt subventionerad anställning kan innebära betydande kostnader om den anställde inte är rätt person för jobbet.
Joakim Ruist har passande nog illustrerat just denna poäng på sin blogg:
Jag [dvs Joakim] kan inte se framför mig att ett företag skulle resonera så här:
"Vi bygger fabriken i Sverige. Visserligen är arbetarnas löner i grund och botten så höga att fabriken skulle bli olönsam. Men om vi bara anställer 21-25-åringar och nyanlända flyktingar blir det billigt, för då får vi statliga subventioner. Men då måste vi se till att avskeda varje arbetare efter 12 månader, för då upphör annars subventionen. Och så får vi hoppas att inte nästa regering bestämmer att de subventionerade jobben ska upphöra. Nu kör vi."

Krönika om äganderätten

Här är senaste Svd-krönikan, publicerad måndag 12 oktober. För källor och bakgrundsmaterial, se detta blogginlägg. Ett resonemang om äganderättens konsekvenser har tillkommit jämfört med blogginlägget:
Väldefinierade äganderätter som upprätthålls av en rättsstat är en av de viktigaste förklaringarna till länders välstånd. När människor är överens om vem som äger vad, kan handel och samarbete uppstå där det annars skapas bråk och konflikter. Värdet av att äga något urholkas om brott mot äganderätten inte får några påföljder. Oklarheter kring äganderätten riskerar därför att påverka oss alla, inte bara de drabbade i de just nu aktuella fallen.
För den som vill läsa mer om detta finns mängder av lästips. Två exempel:
  • Bergh, Andreas. 2015. Den kapitalistiska välfärdsstaten, 4e uppl. (särskilt kap 2)
  • Waldenström, Daniel. 2005. "Privat Äganderätt Och Ekonomisk Tillväxt." i Äganderättens Grunder Och Konsekvenser, Berggren och Karlson (red.) Stockholm: Ratio.

Krönika om Airbnb

Källor:
Fakta om Airbnb:s uppkomst är hämtade från Botsman & Rogers (2011) som är en läsvärd introduktion till delningsekonomin.
Här är skatteverkets information om beskattning av intäkter från andrahandsuthyrning.
I övrigt är det ingen faktaspäckad krönika. Det återstår att se om jag får rätt i mina prediktioner:
  • Bostadsrättsföreningars hållning gentemot Airbnb-uthyrning kommer att vara efterfrågad information, som mäklare därför kommer att tillhandahålla.
  • En tillåtande hållning kommer att göra lägenheter mer lättsålda (dvs öka värdet).
Jag avslutar dock krönikan med att öppna för att jag kanske har fel på den andra punkten:
Med tanke på dessa tjänsters popularitet gissar jag att en tillåtande hållning mot korttidsuthyrningar kommer att öka lägenhetspriset på samma sätt som ett avklarat stambyte eller en snabb internetuppkoppling. Det är en gissning, inte en prognos. Jag kanske underskattar människors betalningsvilja för att slippa okända som inte hälsar i trappuppgången.
Uppdatering 24 sept: Även min IFN-kollega Martin Ljunge skriver om Airbnb - i Expressen:
Studenter utnyttjar sällan sina bostäder året runt. De har längre och kortare lov, och de är ibland bortresta på helger för att besöka familj och vänner. Många studenter använder inte sina lägenheter under sommaren då efterfrågan på tillfälligt boende är som högst. Alla skulle kunna vinna på att utnyttja denna resurs bättre.

Krönika om aktiva fonder i svd

Källor och bakgrund till dagens krönika om aktiv fondförvaltning:
Flams och Vestmans studier presenterades på DN debatt. Där finns också länkar till deras forskningspapper, samt ett illustrativt diagram från studien:
Antalet fonder med m/e märkning söks enkelt fram här.

Jag fick även en kommentar från fondbranschen genom Michael Metzler (som jag svarar på i kommentarsfältet).


Det finns även företagsekonomisk forskning kring företagens ändrade roll. Här skriver exempelvis Claes Svensson och Gösta Wijk under rubriken "Från finanskapitalism mot intressentkapitalism?"
Samhällsutvecklingen i demokratiska marknadsekonomier är i allt högre utsträckning beroende av företagens agerande och verksamhet. Detta har fått som effekt att intresset i dag är stort för frågor om företagens roll och ansvar. Svaren på sådana frågor har länge formulerats som olika varianter på att företagen skall bidra till värdeskapande och värdetillväxt i samhället. Detta ter sig för de flesta i dag som tämligen självklart. Följdfrågorna "för vem" och " i vilka dimensioner" kräver dock mer kontroversiella ställningstaganden och en diskussion om en explicit formulerad värdeideologi för företaget, d.v.s. vilka skapar värden i företaget och hur företaget kan skapa värden åt dessa intressenter.

Det är i detta perspektiv intressant att notera att när Deloitte 2012 i en stor studie genomförd i 18 olika länder frågade om företagens primära syfte fick man som vanligaste svar " att förbättra samhället" och inte "att skapa vinst".
Mer om detta skriver de båda i idéskriften "Intressentkapitalism – en fråga för företagsledning nu och i framtiden".

Arbetsmarknaden för invandrare välfärdsstatens svaga punkt? Krönika i SvD

I den senaste SvD-krönikan påpekar jag att utlandsföddas problem på arbetsmarknaden i Sverige och övriga omfattande välfärdsstater är ett mönster sin varit känt länge. En tidig referens är
Faist, Thomas (1996): 'Immigration, Integration and the Welfare State.' I Agnes Heller Rainer Bauböck, Aristide R Zolberg (Red.): The Challenge of Diversity Integration and Pluralism in Societies of Immigration. Aldershot: Avebury. s. 227-250.
Denna citeras av Mikael Hjerm i en rapport från SCB/Ali 2002:
Faist (1996) tar fasta på detta i sin diskussion om koppling mellan välfärdstatsregimer och integrationsregimer, där skiljelinjen hävdas gå mellan policyorienterade välfärdsstater som
Sverige och marknadsorienterade välfärdsstater, som USA. De först nämnda uppvisar en hög grad av regleringar på arbetsmarknaden och de sistnämnda en låg grad. Faist menar att just graden av
regleringar på arbetsmarknaden är viktig för hur integrationen kommer att te sig
Ett diagram i rapporten visar att arbetsmarknadsgapet mellan utrikesfödda och inrikes födda inte är något nytt fenomen.

Krönikans huvudpoäng är att jag är någorlunda optimistisk om möjligheterna att ändra det svenska systemet så att fler invandrare arbetar. Ur krönikan:
När det gäller att dra nytta av utlandsföddas arbetskraft ska det understrykas att svenskar är dåliga på detta endast när den utlandsfödda arbetskraften befinner sig i Sverige. Vi har inga problem att dra nytta av utlandsföddas arbetskraft när vi importerar kläder och hemelektronik. Svenskar är inte heller främmande för att turista i exempelvis Londons Chinatown eller Little Italy.
På pappret är detta etniskt segregerade stadsdelar, men eftersom de spirar av näringsverksamhet är deras kulturella särprägel och brokighet en tillgång snarare än ett problem.

SvD-krönika om utvecklingen av folkhälsan och arbetslivet.

Mina SvD-krönikor finns numera samlade här. Denna söndag handlar krönikan om att folkhälsan enligt de flesta indikatorer förbättras, men vår tendens att svartmåla utvecklingen (och i viss utsträckning skylla försämringar på arbetslivet) gör att vi missar de problem som trots allt finns, och som inte verkar bero på arbetslivet.
Nedan följer källor och extramaterial.
Den avvikande utvecklingen av rökning och lungcancer för kvinnor uppmärksammades jag själv på nyligen. Den är ett oroväckande undantag från den allmänna trenden att folkhälsan förbättras. Några källor om detta:
  • "dagligrökningen bland yrkesarbetande kvinnor minskat kraftigt medan vi inte ser samma utveckling bland kvinnorna som har sjukpenning/ersättning" Folkhälsomyndigheten
  • "Kvinnor över 45 år fortsätter att röka i ungefär samma omfattning som tidigare och följaktligen fortsätter också lung­cancer­dödlig­heten att öka bland kvinnor" SCB
  • Rökning sedan 1991 vanligare bland kvinnor än bland män - Socialstyrelsen (fig 3, s 294)