Visar poster taggade valstand:

Varför är statistik på långvarig fattigdom så sällsynt?

I "Social rapport 2010" finns ett intressant kapitel av Jan O. Jonsson, Carina Mood och Erik Bihagen (samtliga på SOFI), med rubriken "Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik"
Vi vet att den relativa fattigdomen ökat och att den absoluta fattigdomen minskat, men i detta kapitel försöker författarna slå fast i vilken utsträckning fattiga lämnar fattigdomen någorlunda snabbt, och hur denna uppåtrörlighet har förändrats över tiden.
De diskuterar olika sätt att mäta detta, och figuren nedan visar ett av de många intressanta diagrammen i kapitlet. Det visar hur den långvariga absoluta fattigdomen utvecklats 1994-2003. Med långvarig menas fattig minst 5 år. Nivån är 1985 års socialbidragsnivå uppräknad med inflationen.
Figuren visar att när 90-talskrisen väl klingade ut, minskade den långvariga fattigdomen över hela befolkningen. Den ökade ojämlikheten på årsbasis kombinerades alltså med att allt färre var långvarigt fattiga. Det är nog inte bara jag som tycker att en given nivå på inkomstspridningen är mindre problematisk om de fattiga snabbt får ökade inkomster.

Eftersom kurvorna mäter fattigdomsepisoder slutar de vid 2003. Används endast ett tillbakablickande mått visas i kapitlet att den fallande trenden tycks gälla fram till 2007.
Författarna skriver:
Det förtjänar också att under- strykas att den långvariga episodfattigdomen visserligen minskar, men är omfattande. Att ungefär 40 procent av alla som är fattiga ett givet år befinner sig i en fattigdomsepisod som varat eller kommer att vara i fem år eller mer, visar att fattigdomen i Sverige domineras av långvarigt fattiga. Samtidigt flödar hälften av alla som någon gång blir fattiga ut redan efter ett år. Bilden kan tyckas motsägelsefull, men är likväl en korrekt beskrivning av verkligheten. (s. 109)

Vad har hänt de senaste åren? Det vet jag inte. Någon senare "Social rapport" har inte getts ut. Uppdraget att ge ut denna publikation har flyttats från Socialstyrelsen till Folkhälsomyndigheten, men det är oklart om det kommer fler och om de kommer att följa upp statistiken över långvarig fattigdom (jag har mailat och frågat).
Som jag noterat i en Svd-krönika gjordes i en av de sista alliansbudgetarna en beräkning som tyder på att uppåtrörligheten minskat - men detta mått är inte jämförbart med måttet i Social rapport.
Författarna skriver:
Den långvariga fattigdomen är kanske den socialpolitiskt viktigaste frågan när det gäller ekonomiska problem.
Jag instämmer. Så varför tas det inte fram standardiserad statistik på långvarig fattigdom varje år?

Uppdatering:
Fick svar på mitt mail. Farhågor besannade:
Tack för visat intresse.
Jag är mycket ledsen men vår myndighet har aldrig fått uppdraget att arbeta vidare med uppgiften. Jag förstår nu att det står något annat på Socialstyrelsens hemsida och det är verkligen olyckligt. Vi ska naturligtvis se till att denna information korrigeras så snabbt som möjligt.
Hälsningar